Arbetsförmåga/Rehabilitering

Se högerspalt för länkar till metoder.

Efter decennier av höga sjuktal betonas samstämmigt betydelsen av att främja arbetsförmåga för att så många som möjligt ska kunna förvärvsarbeta och här finns en av företagshälsovårdens främsta uppgifter. Om man däremot vill beskriva vad som avses med arbetsförmåga eller hur den ska bedömas är osäkerheten stor.

Arbetsförmåga likställs ofta med prestationsförmåga och då avses mestadels en persons fysiska eller intellektuella förmåga i en väldefinierad testsituation. Det finns många metoder för att undersöka denna typ av förmåga medan social förmåga sällan testas trots att de flesta anser att just social förmåga har särskilt stor betydelse i många av dagens jobb (Ludvigsson 2006).

Ett annat sätt att betrakta arbetsförmåga är att säga att det är först då individens förmåga möter arbetets krav som begreppet arbetsförmåga får mening. Arbetsförmåga blir då ett mått på balans mellan krav och förmåga i en given situation. Arbetsförmågebegreppet är även i denna form snävt eftersom individens livssituation liksom situationen i samhället också inverkar på arbetsförmågan. Detta vidare sätt att betrakta arbetsförmåga förordas i många sammanhang och ligger exempelvis till grund för Arbetsförmågeutredningens slutbetänkande (SOU 2009:89) och återfinns även i Finlands nationella program för äldre i arbetslivet (Ilmarinen 2005).

Sjukskrivningar kan betraktas som en företeelse som speglar vår tolerans inför sänkt prestationsförmåga. I praktiken har frihetsgraderna i arbetet och arbetsuppgifterna i sig avgörande betydelse för i vilken utsträckning man yrkesarbetar och hur man upplever sin hälsa vid olika typer av sjuklighet (Johansson 2006). Arbetstagaren själv har kännedom om sina arbetsförhållanden och kraven i arbetet men utgår kanske från att det är endast det vanliga sättet att arbeta som kan komma i fråga och att det inte finns någon möjlighet till anpassning eller alternativa arbetsuppgifter. Detsamma gäller många gånger också chefen/arbetsgivaren.

I rehabiliteringssituationen finns oftast arbetslinjen i fokus med återgång i nuvarande arbete som första alternativ. Flertalet sjukskrivna återgår också till samma arbetsuppgifter hos samma arbetsgivare även om det inte är så hållbart i längden. Utifrån Rehabiliteringskedjans tidsperspektiv är det många som behöver undersökning av arbetsförmågan och för det krävs lämpliga metoder för respektive aktör (företagshälsovård, sjukvård, försäkringskassa m.fl.).

Litteratur

- Ilmarinen.J, Tuomi.K, Seitsamo.J. New dimensions of work ability. International Congress Series. 2005;1280:3-7.

- Johansson.G, Lundborg.O, Lundberg.I. Return to work and adjustment latitude among employees on long term sickness absence. Journal of Occupational Rehabilitation. 2006;16:185-95.

- Ludvigsson.M, Svensson.T, Alexandersson.K. Begreppet arbetsförmåga - en litteraturgenomgång. Arbete och Hälsa 2006:8. 2006:1-19.

- SOU 2009:89. Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Arbetsförmåga/Medicinska förutsättningar för arbete/Försörjningsförmåga. Fritzes.

Projekt

Utvärdering av WAI

HAKuL

Hållbar rehabilitering

Utvärdering av metod för bedömning av arbetsförmåga