Arbetsmedicin

Se högerspalt för länkar till metoder.

I arbetslivet finns det kemiska, fysikaliska, ergonomiska och psykosociala exponeringar som kan påverka hälsan och arbetsförmågan. De kemiska hälsoriskerna tillhör den traditionella arbetsmedicinens område. Många av dessa exponeringar har kända skadeeffekter och det förebyggande arbetet har varit framgångsrikt och lönat sig. Nya kemikalier tillförs dock dagligen och för många känner vi inte eventuell påverkan på människan. Allt större andel av befolkningen har allergiska och hyperreaktiva besvär och detta ställer nya krav på låg exponering för olika luftföroreningar i arbetet. Att hela tiden hålla vaksamheten hög och ligga i framkanten av kunskapsfronten är viktigt.

De fysikaliska riskerna i arbetslivet har fått ökad aktualitet med t.ex. krav på kontroll av vibrationsexponerade. Buller är fortfarande ett stort problem och drabbar även många på nivåer som inte direkt är hörselskadande men ger komfortproblem och ökar stressnivån.

De psykosociala exponeringarna har fått en självklar plats i arbetsmiljödiskussionen. Krav i förhållande till det inflytande och den stimulans vi får på arbetet påverkar oss liksom den belöning vi får i form av lön men också att bli sedda och uppskattade för vår arbetsinsats har hälsoeffekter. Övriga faktorer i arbetslivet som påverkar hälsan positivt är ett gott socialt stöd från arbetskamrater och arbetsledning, ett gott medarbetarskap med delaktighet och möjlighet att påverka, goda kommunikationer, en rättvis arbetsorganisation och en bra struktur på det förebyggande arbetet.

I dag står fortfarande många hundratusen utanför arbetsmarknaden som sjukskrivna, med sjukersättning eller arbetslösa. Vad detta har för konsekvenser på lång sikt för individ, organisation och samhälle vet vi fortfarande för lite om.

Faktorer i framtidens arbetsmiljö, som kan vara av betydelse för hälsa är den ökande globaliseringen, det ökande kravet på ständig tillgänglighet som minskar möjligheterna till återhämtning och vila samt den åldrande arbetande befolkningen i Sverige. Nya anställningsformer och korttids immigration för t.ex. jordbruksarbete under säsongen är andra former där arbetsmiljön kan komma till korta. Alla dessa nya förhållanden behöver undersökas för att få kunskap om hur vi undviker dålig hälsa, utnyttjande av arbetskraft och utslagning.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöfrågorna ska finnas med som en naturlig del i arbetsplatsens dagliga verksamhet och omfattar såväl fysiska som psykosociala förhållanden. Hörnstenar i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) är riskbedömning, åtgärdande av risker, handlingsplan för sådant som inte kan åtgärdas direkt och uppföljning av genomförda åtgärder. Arbetstagarna ska vara involverade i arbetsmiljöarbetet och få den utbildning som behövs för detta. Det ska finnas uppgjorda rutiner för arbetsmiljöarbetet och arbetsplatsen ska ha en arbetsmiljöpolicy. Om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten ska det finnas en skriftlig dokumentation över det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsplatsens systematiska arbetsmiljöarbete som regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 och AFS 2003:4.

Arbetsmiljölänkar:

Svenska Miljöinstitutet
Arbetsmiljöverket
Europeiska programkontoret
Luleå Tekniska Universitet
Prevent
Arbetsmiljöupplysningen
Arbetsmiljoforum