Bly

Förekomst och exponering
Allmänbefolkningens upptag av bly sker till hälften från vardera luften och födan. Det äldsta kända blyföremålet tillverkat av människa är från Egypten 3800 år f Kr. I vår kultur har bly använts i över tusen år. Hela vår omgivning är förorenad med bly. Mer än 50 % av emissionen av bly till luft har varit från motorbensin. Organiska blyföreningar, tetrametylbly och tetraetylbly, har använts i motorbensin som antiknackningsmedel och som smörjmedel för ventilerna i förbränningsrummet. Upprepade kontroller sedan början av 1980-talet har visat sjunkande blodblyhalter hos stockholmare och barn i södra Sverige. Orsakerna är introduktionen av blyfri bensin och förbättrad livsmedelskontroll. Tidigare var konservburkar av plåt ofta blylödda, vilket medförde förhöjda blyhalter i livsmedlet. Blyacetat har tidigare använts som tillsats i portvin för att höja sötman. Blyförslutning av vinkorkar är inte längre tillåtet i EU och USA. Yrkesmässigt förekommer exponering för oorganiskt bly vid brytning och smältning av bly, batteritillverkning (knappt någon produktion kvar i Sverige), glasindustrin (kristallglas), ammunition, fiskesänken, elektronik, vikter, kabelmantling, metallegeringar, strålskydd, tillsatser i plast, byggnadsmaterial, färg, rostskydd.

Under 2009 kom det flera rapporter om blyförgiftade barn i Kina som bor nära bly- och tennsmältverk. Bly har hittats i billiga smycken till barn. Bly har 2011 hittats i kaffeautomater, larm på Karolinska Institutet. Blyförgiftning har förekommit i Sverige efter förtäring av juice ur tillbringare med blyglasyr från meldelhavsområdet.

Omsättning
Hos vuxna individer är penetrationen av blod-hjärnbarriären låg för oorganiskt bly, medan denna barriär är dålig hos barn. Det höga gastrointestinala upptaget och den permeabla blod-hjärnbarriären utgör en speciell risk vid blyexponering av barn. Barn har ”hand-to-mouth behaviour” och får i sig bly från jord och damm. Hjärna och nervsystem hos barn, spädbarn och foster är under utveckling, varför dessa räknas till de extra känsliga individerna. Absorptionsgraden av oorganiskt bly beror på partikelstorleken. I lungorna kan upp till 50 % tas upp om partiklarna är fina. Vuxna tar upp 10 – 15 % av det bly som finns i födan. Barn absorberar mer från mag-tarm kanalen, upp till 50 % har angivits. Det bly som finns i blodet är till cirka 95 % bundet till erytrocyterna. Utsöndringen är långsam och sker huvudsakligen med urinen. Skelettet ackumulerar bly, och från denna depå frigörs det mycket långsamt. Halveringstiden för bly i erytrocyterna är cirka en månad, halveringstid i skelettet är 5-50 år. Bly passerar placentabarriären och utsöndras också med bröstmjölken.

Organiska blyföreningar penetrerar lätt kroppens och cellernas membraner. Tetrametylbly och tetraetylbly tränger lätt genom huden. Dessa föreningar passerar blod-hjärnbarriären hos vuxna.

Hälsoeffekter
Symptomen vid akut blyförgiftning är huvudvärk, irritabilitet, magsmärtor (blykolik) och symptom från nervsystemet. Symptomen vid blyencephalopati är i lindriga fall sömnlöshet, rastlöshet och koordinationssvårigheter. Barn kan drabbas av beteendestörningar och inlärnings- och koncentrationssvårigheter. I allvarliga fall av blyencephalopati uppstår akut psykos, konfusion, medvetslöshet och eventuellt epileptiska krampanfall. Symptomdebuten kan vara dramatisk.

Vid mindre allvarlig blyförgiftning är det hemoglobinsyntesen som påverkas tydligast. Långvarig exponering för bly i tillräcklig nivå leder till anemi. Graden av anemi är i allmänhet inte korrelerad till blyhalten i blodet. Bra nutritionsstatus motverkar anemiutveckling. Hos vissa kan manifest anemi utvecklas redan vid B-Pb 3,4 μmol/L. Bly hämmar en rad enzymer innehållande SH-grupper. Hemsyntesen hämmas vid blodblynivåer över 2,5-5 μmol/L genom hämning av flera av enzymerna i synteskedjan. Den biokemiska störningen liknar den man ser vid porfyrisjukdom. Den kliniska bilden är närmast identisk med akut intermittent porfyri med autonoma nervsymptom som buksmärtor, kräkningar, obstipation eller diarréer. Perifer nervpåverkan med både sensoriska och motoriska bortfallssymptom förekommer också. Vid allvarlig neuropati kan lesionen bli permanent.

I den klassiska beskrivningen av blyförgiftning ingår s k "blysöm" - en blåsvart linje i gingivan eller analmukosan. Denna bildas av deposition av blysulfid i mukosan. Vid god munhygien kan blysöm saknas i gingiva. Vid undersökning av långvarigt blyexponerade har man kunnat påvisa CNS-effekter som försämrad minnesfunktion, förlängd reaktionstid och nedsatt uppfattningsförmåga. Dessa effekter har man sett hos individer med långvarig blyexponering med genomsnittliga blodblyhalter på 2,4 μmol/L. Vid genomsnittliga blodblyhalter strax under 3 μmol/L har man påvisat perifer nervpåverkan med reducerad ledningshastighet och nedsatt sensibilitet i huden. Senare forskning har visat att även långvarig relativt låggradig blyexponering av barn leder till nedsatt intellektuell kapacitet. Man har också diskuterat om låggradig exponering av foster under senare delen av graviditeten kan ge störning i CNS utveckling. Långvarig blyexponering ger förutom störning av blodbildningen och CNS-effekter även njurskador. Blynefropati karakteriseras av kronisk interstitiell nefrit och nefroskleros. Detta leder typiskt till hyperurikemi samt hypertoni.

Hygieniska gränsvärden och biologisk mätning
De kritiska organsystemen vid exponering för metalliskt bly och oorganiska blyföreningar är benmärgens erytropoes och de centrala och perifera nervsystemen. Nivågränsvärdet för respirabelt damm angivet som mängd bly är 0,05 mg/m3. För de organiska föreningarna tetrametylbly och tetraetylbly är det centrala nervsystemet det kritiska effektorganet. Nivågränsvärdet är 0,05 mg/m3 (som Pb). B-Pb reflekterar väl den aktuella exponeringens intensitet. Sambandet är dock inte linjärt. Normala blodblyhalter hos vuxen befolkning utan yrkesmässig blyexponering är 0,2 - 0,6 μmol/L. U-Pb ökar linjärt med exponeringens intensitet men tillför ingen ytterligare information utöver B-Pb. Blyhalten i skelettet ger ett mått på den ackumulerade mängden bly i kroppen. Man kan ta benbiopsier. Från barn kan man ta mjölktänder för att bedöma exponeringen för bly under de tidiga barnaåren. Det är också möjligt att göra icke invasiv bestämning av blyhalten i skelettet med röntgenfluorescens teknik. Arbete med material innehållande mer än 1 viktsprocent bly (blyarbete) omfattas av särskilda bestämmelser från Arbetarskyddsstyrelsen. Arbete med blyad motorbensin omfattas inte av dessa kontroller eftersom blyhalten är < 1 vikt-%. Arbetsgivare är skyldig att för personer sysselsatta i blyarbete ombesörja särskild hälsoundersökning samt kontroller av B-bly. Kvinnor under 50 års ålder med B-bly > 0,8 μmol/L , samt män i alla åldrar och kvinnor över 50 års ålder med B-bly >1 μmol/L ska genomgå periodiska kontroller av B-bly samt läkarundersökningar. Om B-bly överstiger 1,5 μmol/L hos kvinnor under 50 års ålder och 2,5 μmol/L hos män och kvinnor över 50 års ålder, måste det blyexponerade arbetet avbrytas. För gravida och ammande kvinnor finns i dessa bestämmelser särskilda restriktioner för blyarbete.