Bostadsmiljö

Bostaden är den innemiljö där såväl barn som vuxna tillbringar största delen av sin tid, mellan 15-16 timmar per dygn. Bostaden är den miljö som har störst betydelse för den enskilde individen som skydd för såväl den fysiska utemiljön som det egna privata rummet. Bostaden är också ofta den enskilt största ekonomiska investering människor har. Att ha en god inomhusmiljö är därför viktigt för vårt välbefinnande och vår hälsa. I Sverige har flera stora enkätundersökningar genomförts i början på 1990-talet, som visade att besvär med innemiljö och hälsa är vanligare i flerbostadshus än i småhus och vanligare i hyreshus än i hus som upplåts med bostadsrätt. En uppföljande kartläggning i Stockholm 2005 (3H) visar att det idag framförallt är flerbostadshus byggda 1961-75 respektive 1976-1984 som skiljer ut sig med höga andelar boende som uppger besvär med innemiljön. I en uppföljande nationell kartläggning av innemiljö och hälsa (BETSI) framgår det att det generellt finns betydligt färre samband mellan upplevda hälsobesvär och miljöfaktorer bland boende i småhus än i flerbostadshus. Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 visar att 18 % av befolkningen hade något medicinsktsymtom som de relaterade till inomhusmiljön och 7 % relaterade något av symtomen till bostaden.

Innemiljön i våra bostäder påverkas av såväl byggnaden, dess tekniska installationer, dess fastighetsskötsel och användning som samverkan mellan dessa faktorer. Emissioner från nya byggnadsmaterial och effekter av energikrisens energibesparande åtgärder har länge diskuterats som bidragande orsak till ökad ohälsa. Idag diskuteras även betydelsen av livsstil och socioekonomiska faktorer. Brukarvanor, t.ex. vädringsvanor, städning och användning av kemikalier, innehav av husdjur, matlagning och rökvanor, har betydelse på såväl det termiska klimatet (temperatur, drag, luftfuktighet) som luftkvaliteten (lukter, damm, partiklar, tobaksrök, koldioxidhalt). Tillsammans med en otillräcklig ventilation och försämrad luftkvalitet kan det bli för höga halter av partiklar i sedimenterat och luftburet damm. Hög luftfuktighet eller fuktskador orsakade under byggtiden eller senare, kan bl.a. främja tillväxt av mögel och andra mikroorganismer. Hälsoeffekter som har visat sig vara kopplade till innemiljön i bostaden är astmatiska och allergiska symtom eller annan överkänslighet (tobaksrök, pälsdjursallergen, kvalster, damm). En annan koppling är sambandet mellan innemiljö och s.k. sjuka hus symtom - SBS (trötthet, huvudvärk, ögon, näsa, halsirritation, hosta samt hudbesvär i ansiktet). God inomhusmiljö inkluderar även god ljudstandard fri från besvärande trafikbuller, installations- och stomljud, liksom goda ljusförhållanden med tillräckligt dagsljus och solinstrålning.

Kunskap om bostadens inverkan på hälsa har bl.a. sammanställts i flera internationella översiktsartiklar. En sammanställning visar att byggnadsfukt och mögel ger en ungefärlig ökning på 30-50 % av andningsbesvär och astma. (Fisk m.fl. 2007). Andra artiklar (Wargocki m.fl. 2002) visar sambandet mellan ventilation, luftkvalitet och hälsa, där luftomsättningar lägre än 0,5 omsättningar per timme ger ökad risk för kvalsterallergi liksom att innemiljön i bostäder är en viktig källa för exponering av allergener och toxiska kemikalier som irriterar luftvägarna, särskilt astma.

Vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala har vi lång erfarenhet av att utvärdera bostadsmiljön både inom och utanför Sverige. Institutionen har varit forskningsansvarig för det under 2009 avslutade 3H-projektet - en förnyad kartläggning av inomhusmiljö och hälsa i Stockholms flerbostadshus. Studien fördjupas nu i ett nytt forskningsprojekt för att studera energianvändningens betydelse för upplevd inomhusmiljö och hälsa. Institutionen har på uppdrag av Boverket också ansvar för den enkätundersökning som genomförts om upplevd innemiljö och hälsa i bostäder i Sverige. Studien är en del i det regeringsuppdrag om byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö, (BETSI) och redovisades hösten 2009. Institutionen deltar också i den internationella ”Europastudien”, om förekomst och utveckling av astma hos vuxna, där man också undersökt inomhusmiljön i bostaden.

J Allergy Clin Immunol. 2007 Mar;119(3):697-704. Epub 2007 Jan 30. Cat and dust mite allergen levels, specific IgG and IgG4, and respiratory symptoms in adults. Jarvis D, Zock JP, Heinrich J, Svanes C, Verlato G, Olivieri M, Villani S, Ponzio M, Leynaert B, Sunyer J, Dahlman-Hoglund A, Chinn S, Luczynska C, Norbäck D, Burney P.)

Internationella översiktsartiklar om bostadsmiljö och hälsa

Fisk WJ, Lea-Gomez Q, Mendell MJ. Meta-analyses of the associations of respiratory health effects with dampness and mould in homes. Indoor Air 2007; 17(4): 284-296.

Wargocki P. et al. Ventilation and health in non-industrial indoor environments. (EUROVENT) Indoor Air 2002; 12: 113-128.

Dales R, Liu L, Wheeler AJ, Gilbert NL. Quality of indoor residential air and health. CMAJ 2008; 179(2); 147-152.

Bernstein JA, Alexis N, Bacchus H, et al. The health effects of nonindustrial indoor air pollution. J Allergy Clin Immunol 2008; 121: 585-91.

Projekt