Miljömedicin

Stora insatser har gjorts för att minska användning av hälso- och miljöfarliga kemikalier. I det perspektivet är det oroande att konstatera att användningen av allergiframkallande ämnen i olika produkter ökar. Likaså har importen av kvicksilver och användningen av andra hälso- och miljöfarliga metaller som krom och kadmium ökat under de senaste åren. Läs mer om metaller. Hormonstörande organiska tillhör de miljögifter som uppmärksammas allt mer. Under 2011 trädde ett förbud i kraft mot användning av ämnet bisfenol A i nappflaskor. Fortfarande finns dock för lite data om hälsoeffekter på människa av de halter som vanligen förekommer i miljön och det finns behov av mer kunskap om betydelsen av andra tillämpningar, t.ex. i leksaker, livsmedelsförpackningar och renovering av vatten- och avloppsledningar. Vid Arbets- och miljömedicin pågår flera projekt som studerar förekomst och effekt av hormonstörande miljögifter som t.ex. bisfenol A men även av persistenta organiska miljögifter som polyklorerade bifenyler (PCBer), bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel.
 
Vi tillbringar merparten av vår tid inomhus. Mest av allt är vi hemma i vår bostad. De som arbetar tillbringar ungefär 20 % av årets timmar på arbetsplatsen, och för de flesta är det inomhus. Skolbarnen är i skolan mellan 10-15 % av året. Några procent av tiden reser vi och ytterligare några procent är vi utomhus. Merparten av den luft vi andas in är alltså inomhusluft. Dålig inomhusluft har kommit att stå i centrum för forskningen om brister i inomhusmiljön och hälsa. Andra aspekter på inomhusmiljön med möjlig betydelse för hälsan är buller och ljud, belysning och ljus och rumslig utformning. De effekter som satts i samband med brister i inomhusmiljön spänner från upplevelse av bristande komfort och störning till cancer p.g.a. radon. Överkänslighetsbesvär och astma har relaterats till fuktskador med växt av mikroorganismer, flyktiga kemiska ämnen från byggnadsmaterial, damm och partiklar, rumstemperatur och brister i ventilationssystemen. Det har beräknats att varje år får mer än 1000 svenska barn under 4 års ålder astmasymptom till följd av fukt- och mögelskador i bostaden. Bland vuxna rapporterar drygt 1 miljon personer att de har hälsobesvär p.g.a. brister i inomhusmiljön. Omkring 400 fall av lungcancer anses orsakas av radon i bostäderna. Läs mer om radon hos Strålsäkerhetsmyndigheten och om elektromagnetiska fält.
 
Kunskapen om bakomliggande biologiska mekanismer för den innemiljörelaterade sjukligheten är dock fortfarande bristfällig, liksom om effekten av förment miljöförbättrande åtgärder. Vår forskning om innemiljö och hälsa har till stor del handlat om att undersöka samband mellan olika kemiska och mikrobiologiska miljöföroreningar och överkänslighetsbesvär. Bostäder och skolor har studerats särskilt, men även förskolor, sjukhus och miljön i trafikflygplan. Bland annat har vi studerat betydelsen av personlighet och stress på arbetsplatsen för att uppleva hälsobesvär kopplat till innemiljön på arbetet. Vi har också genomfört en rad projekt för att utvärdera effekten av försök att komma tillrätta med brister, framför allt när det gäller ventilation och städning i skolor. Vi arbetar också med buller i inomhusmiljön. 
 
Läs mer om enkäter för utredning av inomhusmiljöproblem för grupper av brukare och om teknisk utredning (länk) av fukt- och mögelproblem.

Mer om utredning av patienter med misstänkt inomhusrelaterade problem finns under Patientverksamheten, Inomhusmiljöproblem.