Från AMM november 2012: Aktivitetsersättning – en väg till arbete? En systematisk litteraturöversikt

2012-12-07

Westerholm Peter, Lundberg Ingvar, Anderzén Ingrid, Lytsy Per, Fredriksson Kerstin, Rehfisch Pia, Helgesson Magnus, Gustafsson Magnus, Zaar Kajsa. Aktivitetsersättning – en väg till arbete? En systematisk litteraturöversikt. Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet; 2012-11. Se: http://ammuppsala.se/sites/default/files/publikationer/westerholm_etal_aktivitetsersattning_systematisk_litteraturoversikt201211.pdf (Ingår i: Försäkringskassan. Tio år med aktivitetsersättning - en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. 2012-11-30. Dnr 06961-2011. Se: http://ammuppsala.se/sites/default/files/publikationer/10_ar_med_aktersattning.pdf)

Sammandrag

Ungdomar med psykisk sjukdom, funktionsbrist eller beteendestörning möter särskilda svårigheter att få arbete i den reguljära arbetsmarknaden. En del av dessa ungdomar beviljas ekonomiskt stöd från socialförsäkringarna i form av aktivitetsersättning. Ersättningen kan beviljas till personer till och med 29 års ålder.

Försäkringskassan uppdrog i februari 2012 åt Arbets- och Miljömedicin vid Uppsala Universitet att genomföra en litteraturöversikt för sökande av effektiva och evidensbaserade metoder för att stärka anställningsbarheten hos ungdomar med psykiska sjukdomar och funktionsstörningar.

Litteratursökning utfördes med sökprogram för de sex datorbaserade vetenskapliga biblioteken PubMed, Psycinfo, Social Sciences Citation Index (ISI), SciVerse SCOPUS, EconLit och International Bibliography of the Social Sciences (IBSS) följande sökstrukturen PICO (Population, Intervention, Kontroll, Jämförelse och Utfall).

Med sökprogrammen erhölls från de sex databaserna 4 291 litteraturreferenser (dokument). Artiklarnas sammanfattningar granskades för bedömning av relevans. Efter utgallring av artiklar/dokument på basis av kvalitets- och relevansbedömningar kvarstod 35 artiklar för evidensprövning.

Resultat: Två dominerande interventionsmodeller – Individuell Placering och Stöd (IPS) och Kognitiv Beteendeterapi-Träning.

Indikatorer på anställningsbarhet: Anställning i normalt eller understött arbete, arbetad tid och inarbetad lön Utfall: Studier av IPS tydliga effekter med förbättring av indikatorer fr.a. i studier utförda i USA, Kanada, Hongkong och Australien. Effekter mindre tydliga eller inte påvisbara i studier utförda i Europa.

Studier av KBT enbart: Måttlig eller svag effekt; Kombination av KBT med arbetsmarknadsinriktad intervention: tydlig stärkning av indikatorerna för anställningsbarhet.

Evidensvärdering IPS: hög evidensgrad för effekt på indikatorer för anställningsbarhet.

Evidensvärdering KBT: Ett flertal olika KBT metoder tillämpade i intervention. Bevisningen ej tillräcklig för att betrakta KBT i sin helhet som evidensbaserad avseende effekt på anställningsbarhet. Resultat i flera studier stöder hypotes att effekter förstärks då KBT kombineras med arbetsmarknadsinriktat stöd.

Confoundingfaktorer: Psykiska sjukdomens/funktionsstörningens allvarlighetsgrad, selektion till studierna på basis av motivation och lämplighetsbedömning.

Hinder och effektmodifierande faktorer i intervention: Arbetslöshet, nationella regelsystem och dessas tillämpning i rehabilitering, sjukersättning och pensionering.

Diskussion av internationella perspektiv och erfarenheter av IPS tillämpning i Sverige.

Slutsats: Vid psykisk sjukdom eller funktionssvaghet är IPS med tidig arbetsplacering och efterföljande utbildning/träning en mera effektiv metod än traditionell metod med utbildning/träning som föregår arbetsplacering.

IPS effekt är beroende av omgivningsfaktorer innefattande arbetsmarknad, regelsystem för rehabilitering och socialförsäkring och hur interventionen organiserats och genomförts.

KBT komplement till arbetsmarknadsinriktade åtgärder som kan förstärka effekter av IPS.

Bilagor – promemorior som belyser situationen i Finland, Danmark, Norge och Storbritannien med referenser till aktuell dokumentation