3H - Hälsomässigt Hållbara Hus

År: 
2011 till 2016

3H - Hälsomässigt Hållbara Hus

Hälsomässigt Hållbara Hus -3H projektet
The Healthy Sustainable House Study in Stockholm (3H)

Kontaktperson: Karin Engvall

Ett flerårigt projekt för att förbättra innemiljö och hälsa i Stockholms flerbostadshus genom att studera samverkan mellan människa, brukande, byggnadsdesign, fastighetsskötsel, energianvändning och samhälle.

Projektetbeskrivning (PDF, 50 KB)
Stockholms Innemiljöenkät (SIEQ) (hämta enkät, PDF, 90 KB)
Stockholmsmodellen – metod för att klassa ”risk hus” för ohälsa (SBS)
3H huvudstudien
    • 3H – Upplevd inomhusmiljö och hälsa i Stockholms flerbostadshus 2005
    • 3H – Fältstudien med besiktningar och mätningar i utvalda hus
    • 3H – Indikatorer och åtgärder för god inomhusmiljö
    • 3H – Stockholms väg mot Hälsomässigt Hållbara Hus
Fastighetsägarenkät (3H FÄ)
3H Energistudien
    • 3HEK – Kvalitetssäkring av energidata i flerbostadshus 
    • 3HEA – Astma, allergi och andra hälsobesvär 
3H Goda exempel
    • Hälsomässigt Hållbara Hus – Hur ser de ut? (maj 2013, PDF 21 MB)
      Sammanfattning (PDF, 268 KB)
Rapporter och populärvetenskapliga artiklar
Publicerade vetenskapliga artiklar


”Stockholmsmodellen” – metod för klassa ”risk hus” för ohälsa (SBS)

Kontaktperson: Karin Engvall, AMM Uppsala

Med hjälp av datamaterialet från Hus och Hälsa undersökningen 91/93 genomfördes en stegvis multipel regressions analys för att ta fram en modell för att klassificera flerbostadshus där boende i huset tillsammans uppvisar en högre andel med byggnadsrelaterade hälsobesvär (SBS) än förväntat, den s.k. Stockholmsmodellen. Med hjälp av det datamaterial som samlats in i 3H projektet har den logistiska regressionsmodellen valideras 2009. I de grundläggande analyserna undersöktes besvär med trötthet och huvudvärk. Dessa problem verkade dock vara mer relaterade till livsstil och socioekonomiska faktorer än till bostaden varför endast SBS besvär (irriterade ögon, näsa, hals samt hosta och hudbesvär) togs med i de modeller som prövades. Syftet med rapporten är att med statistisk säkerhet redovisa underlaget och analysen för den logistiska regressionsmodellen, som ligger till grund för klassificering av hus med högre andel boende med självrapporterade besvär än vad som kan förväntas, s.k. riskhus.

En vetenskaplig artikel där framtagning av modellen genomlyses samt där den nya modellen för att klassa ”risk hus” appliceras på data från studien 91/93 och 2005 har publicerats. 

Läs mer

Aktualisering av Stockholmsmodellen för att ta fram hälsomässigt hållbara flerbostadshus på enkätdata från 2005.” Rapport från Miljöförvaltningen i Stockholm 2006

Engvall et al. 1999: “Development of a multiple regression model to identify multi-family residential buildings with a high prevalence of sick building syndrome (SBS)”. Indoor Air 2000; 10:101-110.

Engvall et al. 2009: “A new multiple regression model to identify multi-family houses with a high prevalence of sick building symptoms (SBS), within the healthy sustainable house study in Stockholm (3H)”. Int Arch Occup Environ Health. 2010 Jan;83(1):85-94. Epub 2009 Jul 26.


3H huvudstudien

3H - Upplevd inomhusmiljö och hälsa i Stockholms flerbostadshus 2005

Kontaktperson: Karin Engvall, AMM Uppsala

Enkätstudien är en uppföljande kartläggning av upplevd innemiljö och hälsa i Stockholms flerbostadshus, ”Hus och Hälsa”, som genomfördes 1991/93. Samma frågeformulär frånsett några nya tilläggsfrågor besvarades av 7 640 boende i 481flerbostadshus i Stockholm under vintern/våren 2005. Med hjälp av dess data omprövas också Stockholms modell för att klassa ”riskhus” d v s flerbostadshus med högre andel boende med byggnadsrelaterade hälsobesvär än förväntat. Förutom en enkät till de boende gick en särskild Fastighetsägarenkät ut till berörda fastighetsägare. De besvarade en enkät med frågor om byggnadens utformning och förvaltningsrutiner för att tillsammans med fastighetsregistret ge information om byggnaden och dess förvaltning. Resultaten ger en beskrivning av Stockholms flerbostadshus och hushåll, upplevd inomhusmiljö och hälsa för såväl flerbostadshusen totalt som uppdelade på byggnadsperiod. Resultaten från 2005 jämförs sedan med uppnådda resultat i den tidigare kartläggningen i Stockholm 1991/93.

Läs mer: 3H Rapport 1 (2009). Innemiljö och hälsa i Stockholms flerbostadshus 2005

 

3H- Fältstudien med besiktningar och mätningar i utvalda hus

Kontaktperson: Gunnel Emenius, Karolinska Institutet , Karin Engvall, AMM Uppsala

Den logistiska modellen ”Stockholmsmodellen” applicerad på det nya datamaterial insamlat 2005 inom 3H projektet gav möjlighet att se vilka hus som kan betraktas som normala med en förväntad besvärsfrekvens bland de boende när hänsyn tagits till bestämningsfaktorer kopplade till individen snarare än till byggnaden. Resultatet skapade också möjligheter att välja ut två grupper av hus dels där de boende hade en lägre andel med besvär än förväntat, dels hus med högre besvär än förväntat, till en uppföljande fältstudie. Fältstudiens syfte är att undersöka vilka egenskaper i byggnaden och lägenheten som karakteriserar hus som de boende upplever som hälsomässigt bra respektive dåliga, och sedan se om det går att identifiera mätbara skillnader mellan olika hus.

I fältstudien, som genomfördes under vintern 2006/2007, gjordes besiktningar i nära 190 lägenheter (4 lgh/hus)  i 47 flerbostadshus i Stockholm. Utöver besiktningar av fastigheter och enskilda bostäder gjordes följande fysikaliska och kemiska mätningar i varje bostad:

1. Basala mätningar av luftomsättning, luftfuktighet och temperatur över 14 dagar

2. VOC-mätningar med passiv provtagning över 14 dagar (Tenax)med identifiering av vissa indikatorämnen.

3. Formaldehyd under 24 timmar

4. I samarbete med Stockholms universitet gjordes en bred kemisk analys av inomhusluften (”luftkub”). Dessutom mättes specifika kemikalier, bland annat bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen, organiska trifosfatestrar och ftalater.

Läs mer: 3H Rapport 2 (2009): Vad skiljer bra och dåliga flerbostadshus?

 

3H- Indikatorer och åtgärder för god inomhusmiljö

Kontaktperson: Marie Hult, White Arkitekter, Karin Engvall, AMM Uppsala

En viktig utgångs punkt för 3H studien har varit Stockholms stads miljöprogram, där mål, delmål, indikatorer och nyckeltal är begrepp som används, men miljöindikatorer och miljönyckeltal är ganska unga begrepp. Syftet med denna studie var att utifrån ovanstående studier göra en uppföljning av mål och delmål i Stockholms stads Miljöprogram inom området ”Sund inomhusmiljö”. Därtill ge förslag till strategier och verktyg, anpassade till producentansvar, som innebär att staten, kommuner, byggherrar, fastighetsägare och boende ska kunna kommunicera om innemiljökvaliteter i förhållande till energieffektivisering. Förslagen grundar sig på en genomlysning av Stockholms stads olika miljödokument. Denna genomlysning har gjorts med hjälp av ett av WHO utvecklat ramverk (DPSEEA= Driving forces, Pressure, State, Exposure, Effect, Action) med hjälp av sex kriterier för vad som enligt vetenskapliga studier karakteriserar bra indikatorer. DPSEEA-ramverket är utformat för att sammanfatta informationen om exponeringar, hälsoeffekter och åtgärder i ett standardiserat och jämförbart format.

Läs mer: 3H Rapport 3 (2009): Indikatorer och åtgärder för god inomhusmiljö

 

3H – Stockholms väg mot Hälsomässigt Hållbara Hus

Kontaktperson: Pia Winbladh Högfors, Miljöförvaltningen i Stockholm, Karin Engvall, AMM 

Stockholms stad har tagit fram en rapport under rubriken ”Stockholms väg mot Hälsomässigt Hållbara Hus” Den är baserad på de tre forskningsrapporterna från 3H projektet, som från gemensamma bakgrundsdata belyser samband mellan hus och hälsa ur olika synpunkter. I rapporten drar Stockholms stad sina slutsatser om hur vägen mot en högre andel hälsomässigt hållbara hus kan se ut.

Projektet ”Hälsomässigt Hållbara Hus -3H” syftar till att undersöka byggnadsrelaterad hälsa i Stockholms flerbostadshus. Det är ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt och inkluderar både forskning och implementering. I början på 90- talet genomförde Stockholms stad ”Hus och Hälsa – studien”, en kartläggning av upplevd innemiljö och hälsa bland vuxna i ett slumpmässigt urval av 609 flerbostadshus med 12 600 lägenheter. Resultaten från denna kartläggning har sedan dess fungerat som normerade referensvärden vid bedömning av upplevd innemiljö och hälsa i enskilda hus i Stockholm. Ett entydigt resultat från studien var att besvär med innemiljö och hälsa var vanligare i nyare hus än i äldre.

Sedan början på 90-talet har Stockholms stad haft olika program för att försöka påverka och förbättra bostadsbeståndet från miljösynpunkt och för att minska energianvändningen och andelen människor som drabbas av byggnadsrelaterad ohälsa. Under åren 1993 – 2006 hade Stockholms stad ett program som innebar att byggherrar som byggde på stadens mark ålades, att följa upp utlovad energianvändning och upplevd innemiljö och hälsa i färdig byggnad.

Ett av projektets delmål var att uppdatera referensvärden för upplevd innemiljö och hälsa i flerbostadshus i Stockholms stad. En jämförelse mellan resultaten från de båda kartläggningarna kan staden använda som nyckeltal för att se om arbetet med mål och medel i olika miljöprogram har påverkat utvecklingen mot hälsomässigt hållbara hus.

Läs mer: 3H Rapport 4 (2009): Stockholms väg mot hälsomässigt hållbara hus


Fastighetsägarenkät (3H FÄ)

Fastighetsägarenkät (3H FÄ) (hämta enkät, PDF, 79 KB)

Kontaktperson: Karin Engvall, AMM Uppsala

Vid en analys av upplevd innemiljö och dess samband med byggnaden behövs grunddata om byggnadens konstruktion, installationssystem samt om husets förvaltning och skötsel. Bäst lämpad att svara på dessa frågor är fastighetsägaren och/eller dennes förvaltningsorganisation. Kompletterande information om fastighetens storlek och taxeringsvärden m.m. kan bäst inhämtas via Lantmäteriets Fastighetsregister.
Frågorna i formuläret gäller den enskilda byggnaden och inte hela fastigheten, något som måste betonas då fastighetsägare/ förvaltare är vana att tänka utifrån en hel fastighet som kan innehålla flera hus. Formuläret innehåller frågor om husets utformning, ventilation, värmesystem, renoveringsåtgärder i huset, miljöinventeringar/åtgärder i huset, driftorganisation, lokaler i huset samt övrigt om huset som upplåtelseform, ev ombildning till bostadsrätt samt vilken entreprenör/byggmästare som byggt huset.

Genom 3H studien finns goda referensvärden för jämförande resultat som visar ett genomsnitt av Stockholms flerbostadshus med möjlighet att dela in efter byggnadsår, typ av hus, installationssystem etc. Dessa referenser bygger på ett slumpmässigt, stratifierade urval av 481 hus.  Till denna referensdatabas har även energianvändningen lagts till, inhämtad från energideklarationen, i de utvalda husen.(3HE).

Fastighetsenkäten är än så länge oprövad i andra studier. Den är skräddarsydd för 3H studiens sambandsanalys av upplevd luftkvalitet och hälsa, och i viss mån komfort och dess kopplingar med byggnadsdesign, varför kompletterande frågor kan komma behövas om fokus t.ex. ligger på husets energianvändning, förvaltning eller ljudstörningar.


3H - Goda exempel

Kontaktpersoner: Marie Hult, White Arkitekter ochKarin Engvall, AMM Uppsala.

Detta projekt med namnet ”Hälsomässigt Hållbara Hus – Hur ser de ut?”, syftar till att ta fram en rikt illustrerad bok om ett antal flerbostadshus, som de boende uppfattar som hälsomässigt bra, och beskriva vad som kan ligga bakom att de uppfattas så. Husen i studien är byggda under åren 1995-2005.

Inom ramen för 3H-projektet visade sig dessa hus ha boende som inte uppgav några byggnadsrelaterade hälsobesvär typ ”sjuka hus symptom” (SBS). Husen, som ligger i Stockholms förorter, ska presentras med foton, ritningar, text och diagram som visar hur de boende upplever sin hälsa i relation till huset, luftkvalitet, termiskt klimat, ljud- och ljusförhållanden.  Frågan är om de boende i dessa hälsomässigt bra hus också anser att de har en bra inomhusmiljö? Diskussioner förs också om vilken betydelse byggprocess, byggnadsutformning, installationslösningar och materialval i ytskikt kan tänkas ha för att de boende inte uppgett några byggnadsrelaterade hälsobesvär.

Tanken är också att de redovisningar som görs av husen ska kunna fungera som en modell för hur byggnaders innemiljö kan redovisas på ett för såväl brukare som byggherrar lättförståligt sätt. Bokens målgrupp är byggherrar, fastighetsägare, arkitekter och andra projektörer samt entreprenörer. Andra målgrupper är byggmaterialindustrin, installationsföretag och andra personer som är intresserade av studieobjekt i Sverige. I redovisningen ingår även en översiktlig bedömning av byggnaden enligt det svenska systemet för miljöcertifiering, Miljöbyggnad (se www.sgbc.se).

Projektet är finansierat av Formas. Forskningsansvarig är Marie Hult, White Arkitekter.


Rapporter

Hälsomässigt Hållbara Hus – Hur ser de ut? (Goda Exempel – studien HHHH, 2013) (PDF, 21 MB)

Aktualisering av Stockholmsmodellen för att ta fram hälsomässigt hållbara flerbostadshus på enkätdata från 2005. – rapport 2006

Program för fältstudie av innemiljö i ett urval av flerbostadshus. – rapport 2006

Innemiljö och hälsa i Stockholms flerbostadshus 2005 – slutrapport 1, 2009

Vad skiljer bra och dåliga flerbostadshus? – slutrapport 2, 2009

Indikatorer och åtgärder för god inomhusmiljö – slutrapport 3, 2009

Stockholms väg mot hälsomässigt hållbara hus – slutrapport 4, 2009

Metod för kvalitetssäkring av energidata i 472 flerbostadshus i en tvärvetenskaplig studie om hälsomässigt hållbara hus i Stockholm (3HE-studien) – Rapport från Arbets- och miljömedicin, Uppsala, nr. 1/2011

Populärvetenskapliga artiklar

Bygger vi sunda hus idag?” Miljöforskning Nr 1 februari 2006

Kan man lita på kWh och kvm?” Energi & Miljö Nr 10 okt 2011

"Byggnad, förvaltning eller brukare – vad är viktigast?" Energi & Miljö Nr 3 mars 2015


Publicerade vetenskapliga artiklar

2014

Norbäck D, Lampa E, EngvallK. Asthma, Allergy and Eczema among Adults in Multifamily Houses in Stockholm (3-HE Study) - Associations with Building Characteristics, Home Environment and Energy Use for Heating. PLOS ONE DOI:10.1371/journal.pone.0112960 December 5, 2014.

Karin Engvall, Erik Lampa, Per Levin, Per Wickman, Egil Öfverholm, Interaction between building design, management, household and individual factors in relation to energy use for space heating in apartment buildings. Energy and Buildings, Volume 81, October 2014, Pages 457-465. DOI: 10.1016/j.enbuild.2014.06.051,

2009

Engvall K, Hult M, Corner R, Lampa E, Norbäck D, Emenius G., 2009; “A new multiple regression model to identify multi-family houses with a high prevalence of sick building symptoms (SBS), within the healthy sustainable house study in Stockholm (3H)”. Int Arch Occup Environ Health. 2010 Jan;83(1):85-94. Epub 2009 Jul 26.

2005-2000

Engvall K, Wickman P, Norbäck D., 2005; “Sick building syndrome and perceived indoor environment in relation to energy saving by reduced ventilation flow during heating season: a 1 year intervention study in dwellings” Indoor Air 2005;15: 120 -126.

Engvall K, Sandstedt E, Norrby C., 2002; ”The Stockholm Indoor Environment Questionnaire (SIEQ): A sociologically based tool for assessment of indoor environment and health in dwellings” Indoor Air 2004;14:24-33

Engvall K, Norrby C, Norbäck D, 2001; "Ocular, nasal, dermal and respiratory symptoms in relation to heating, ventilation, energy conservation, and reconstruction of older multi-family houses”. Indoor Air2003; 13: 206-211

Engvall K., Norrby C., Norbäck D., 2000; "Ocular, Airway and Dermal symptoms Related to building Dampness and Odours in Dwellings". Arch.of Environmental Health (2002) 57:304-310

Engvall K., Norrby C., Norbäck D., 2000; "Asthmatic symptoms in relation to building dampness and odour in older multi-family houses in Stockholm". Int J Tuberc Lung Dis 5(5):1-10 2001

Engvall K., Norrby C., Norbäck D., 2000; "Sick building syndrome (SBS) in relation to building dampness in multi-family residential buildings in Stockholm" Int. Arch. Occup and Environ Health (2001) 74:270-278

Engvall K., Norrby C., Bandel J, Hult M., Norbäck D., 2000 ; ” Development of a multiple regression model to identify multi-family residential buildings with a high prevalence of sick building syndrome (SBS). Indoor Air 2000;10:101-110.

Engvall K., Norrby C., Bandel J, Hult M., Norbäck D. 1999; ” Development of a multiple regression model to identify multi-family residential buildings with a high prevalence of sick building syndrome (SBS). Indoor Air 2000;10:101-110.