Astma och fukt, mögel och endotoxin i bostäder (ECRHS II)

År: 
2011 till 2013

Kontaktperson: Dan Norbäck

Det finns få longitudinella studier över samband mellan uppkomst av astma och förekomst av fuktskada eller mögelväxt i bostaden. Inom Europastudien Luftvägar och hälsa (ECRHSII) har 8740 unga vuxna vid 25 centra i Europa, och två i USA och Australien följts från 1991-93 till 1998-2002. I slutet av uppföljningsperioden hembesök med byggnadsinspektion och dammprovtagning i 4576 bostäder (cirka 200/centra), i huvudsak i bostäder där samma person bodde kvar under hela studieperioden. Vid analysen uteslöts de som redan från början hade astma eller astmasymptom. Allergitest mot allmänallergen, metacholintest för att mäta bronkiell hyperreaktivietet (BHR), samt dynamisk spirometri för att mäta lungfunktion genomfördes också.

Det var vanligt med vattenskada, fuktfläckar och synligt mögel inomhus. Totalt rapporterade 43.0 % att de bott i en bostad med vattenskada, och 43.3 % att de bott i en bostad med synlig mögelväxt inomhus, någon gång under uppföljningsperioden. Fukt och mögel i bostaden var minst vanligt i de Nordiska länderna och nästan 10 gånger vanligare i Storbritannien, USA (Portland) och Australien (Melbourne). Relativ risk (RR) beräknades med multipel binomial regression. Nyuppkomst av astma var vanligare i bostäder med vattenläckage (RR=1.29; 95 % CI 1.00-1.66), fuktfläckar (RR=1.36; 95% CI 1.00-1.70) och synligt mögel (RR=1.36;95% CI 1.08-1,70). Ny astma med verifierad BHR var vanligare i bostäder med mögel i vardagsrummet (RR=2.28; 95% CI 1.17-4.45). Sambanden var starkast hos de som hade verifierad mögelallergi mot Cladosporium eller Alternaria. Det fanns även samband mellan observerad fuktskada i bostaden, och nyuppkomst av astma. Slutsatsen av undersökningen är att fukt och mögel i bostaden kan vara en viktig miljöfaktor när det gäller uppkomst av astma. Lungfunktionförändringen över 9 år analyserades i relation till fukt och mögel i bostaden. Kvinnor som rapporterade fukt i bostaden hade 2 ml/år större lungfunktionsförsämring jämfört med kvinnor utan fukt i bostaden Dessutom hade de med observerad mögelväxt i sovrummet (inspektion) ökad lungfunktionssänkning.

I en studie baserad på samma material undersöktes samband mellan fukt och mögel i bostäder i Europa, och socialgrupp, klimatfaktorer, och vissa allmänna byggnadsfaktorer. Fuktproblem och mögel var vanligare i äldre hus. Byggnader från 50-talet och framåt hade betydligt mindre fukt mögelproblem än äldre hus. Det fanns inga tecken på hus byggda efter den s.k. energikrisen (1974), eller 60-tals hus i Europa hade mer problem. En annan viktig faktor var klimatet. Vid högre årsmedeltemperatur och mer årsnederbörd var både vattenskador och synlig mögelväxt vanligare. Dessutom fanns ett svagt samband med socialgrupp. Fönsterkondens och mögel var något vanligare i lägre socialgrupper, medan akademiker rapporterade något mer vattenskador. Bostadstyp (villa, radhus, lägenhet) hade inte någon större betydelse. De största fukt och mögelproblem fanns i en kategori som kallades "konverted flat" dvs industrifastigheter och andra typer av byggnader som byggts om till lägenheter.

Enndotoxin är ett ämne som finns i cellväggen hos vissa bakterier (gram negativa). Endotoxin har visats vara skyddande för allergisk utveckling hos barn med viss genetik, men har också visats öka förekomsten av luftvägsinflammation hos vuxna. Hur effekten blir tycks bero på en kombination av den exponerades ålder och genetiska förutsättningar, men även exponeringsnivån har betydelse. I en delstudie av ECRHSII mättes halten endotoxin i damm från madrassen i sängen. Nivån av endotoxin var högre i varmare delar av Europa, lägst i Reykjavik och högst i Turin, i Italien. Hade man katt eller hund, bodde många i bostaden, eller hade fuktfläckar inomhus var halten endotoxin högre. Men totalt förklarades endast 10% av variationen av endotoxinhalten av dessa faktorer. Slutsatsen är därför att man måste mäta endotoxin om man vill veta nivåerna. Inga klara samband påvisades mellan endotoxin och luftvägshälsa, eller allergisk sensibiliersing. Men det tycktes som sambandet mellan endotoxin och lungfunktion kunde vara både positivt och negativt beroende på genetiska förutsättningar (CD14 gentyp).

Projektledare för hela ECRHS I och II har Peter Burney vid National Hearth and Lung Institute; London varit. Dan Norbäck har ingått i innemiljögruppen inom ECRHSII.

Publikationer:Norbäck D, Zock J-P, Heinrich J, Svanes C, Sunyer J, Kunzli N, Villani S, Oliveri M, Soon A, Plana E, Jarvis D. Onset of asthma in relation to indoor moulds and building dampness: A nine year follow up study within ECRHS-II Proceedings from the 16th Annual Congress of the European Respiratory Society , 2-6 September, 2006, Munich (145s).

D. Norbäck, E. Plana J.-P. Zock, J. Heinrich, C. Svanes, J. Sunyer, N. Kunzli, S. Villani, M. Olivieri, A. Soon, D. Jarvis. Social class, climate and building-related determinants of self-reported and observed moulds and dampness in dwellings in Europe: a nine year follow up study within the ERCHS-II. Proceedings from Indsoor Air 2008, 17-22 August 2008, Copenhagen.

Norbäck D, Zock JP, Plana E, Heinrich J, Svanes C, Sunyer J, Kunzli N, Villani S, Olivieri M, Soon A, Jarvis D. Lung function decline in relation to mould and dampness in the home: the longitudinal European Community Respiratory Health Survey ECRHSII. Thorax 2011;66:396-401.

Chen CM, Thiering E, Doekes G, Zock JP, Bakolis I, Norbäck D, Sunyer J, Villani S, Verlato G, Täubel M, Jarvis D, heinrich J. Geographic variation and the determinants of domestic endotoxin levels in mattress dust in Europe. Indoor Air 2012;22:24-32.

Bakolis I, Doekes G, Heinrich J, Zock JP, Heederick JP, Kogevinas M, Guerra S, Norbäck D, Ramasamy A, Nevalainen A, Svanes C, Chen CM, Verlato G, Olivieri M, Castro-Giner F, Jarvis D; on behalf of the Indoor group of the ECRHS and the Work Package 10 group of HITEA. Respiratory health and endotoxin: associations and modification by CD14/-260 genotype. Eur Respir J. 2012;39:573-581.