Sambandsstudie mellan byggnadens status och boendes upplevda innemiljö och ohälsa med hjälp av BETSI databasen (BETSI-DATE)

År: 
2013 till 2017

Kontaktperson: Greta Smedje

Boverket genomförde 2007-2009 en kartläggning av det svenska byggnadsbeståndets tekniska status. I den s.k. BETSI studien genomfördes inspektioner i ett representativt urval av byggnader i Sverige. Såväl inspektioner som tekniska mätningar gjordes och boende i småhus och flerbostadshus svarade på en enkät om sin innemiljö och hälsa. Av resultaten framgick att alltför många hus har för låga luftflöden och att många har någon typ av fukt- och vattenskada som kan påverka inomhusmiljön. De visade också att boende i flerbostadshus har högre förekomst av samtliga efterfrågade hälsosymtom jämfört med småhus, och i bostäder med tecken på fukt- och mögel finns en ökad förekomst hälsobesvär.

Forskning har belagt att fukt i byggnader och för låga luftflöden kan ge hälsobesvär. Omfattningen av fuktskador och låga luftflöden i svenska bostäder gör det viktigt att värdera nivåer och flöden och typ av skada i relation till olika hälsosymtom.  Det insamlade BETSI materialet ger en unik möjlighet att studera samband mellan byggnaden som system ända fram till brukaren, liksom metoder för att göra detta

Huvudsyftet med projektet BETSI-DATE (Building Energy use, Technical Status and Indoor environment and Dampness, Air quality, Temperature and perceived indoor Environment and health) är att undersöka bostäder och hur olika slags innemiljöproblem i byggnader med olika inneklimat, luftflöde och fuktskada kan orsaka hälsobesvär. Samband som kan bero på byggnadens karaktär och de boendes beteende vid användning av bostaden samt personrelaterade egenskaper. Med hjälp av BETSI databasen ska vi studera samband mellan;

  • självrapporterad och observerad fukt i bostäder och astmatiska och allergiska symtom och SBS symtom bland vuxna
  • uppmätta luftflöden i bostäder och astmatiska och allergiska symtom och SBS symtom bland vuxna
  • uppmätt rumstemperatur i bostaden och de boendes bedömning av värmekomforten
  • självrapporterad och oberoende observationer av fukt och mögel (validerings studie)
  • självrapporterad bedömning av ventilation och inomhusluften och faktiska mätningar av ventilationsflöden (validerings studie)

I dag föreslås ofta användning av enkäter, som en första scanning var innemiljöproblem finns, så att man kan rikta de tekniska mätningarna där de behövs. Trots det finns det ute i verksamheten en tveksamhet över enkätresultatens tillförlitlighet och trovärdighet. Det finns få epidemiologiska innemiljöstudier som validerat samband mellan resultat från tekniska inspektioner och mätningar med upplevd innemiljö och hälsa och de som gjorts har kommit fram till olika resultat.