Handintensivt arbete: en metodik för riskbedömning, medicinska kontroller och utvärdering.

År: 
2017 till 2019

 

Bakgrund och syfte

Ett hållbart arbetsliv är en av de största utmaningarna för den svenska arbetsmarknaden och såväl forskare som praktiker vittnar om att god arbetsmiljö kan minska ohälsa och sjukskrivningar, öka produktivitet och kvalitet [1, 2]. Arbetsgivaren är ansvarig att tillhandahålla en god och säker arbetsmiljö, vilket kan uppnås genom att bedriva ett gott systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) [3]. Arbetsgivaren anlitar ofta företagshälsovården (FHV) som stöd [4]. Något som FHV ofta blir anlitade för (genom att de kan tillhandahålla den medicinska kompetens som krävs) är lagstadgade medicinska kontroller (MKA) vilka är tillkomna för att upptäcka tidiga tecken på ohälsa, skydda känsliga individer och upptäcka skadliga arbetsmiljöer [5]. Det är av stor vikt att MKA även leder till relevanta och adekvata riskreducerande åtgärder på arbetsplatsen samt att metodiken underlättar utvärdering av dessa åtgärder. Inte förrän då kan de medicinska kontrollerna verkligen bli en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Även här kan FHV vara en god expertresurs.

Traditionellt har MKA gällt kemiska och fysikaliska hälsorisker. Ändå är det rörelseorganens sjukdomar och psykisk ohälsa som står för de höga andelarna sjukskrivningar och anmälda arbetssjukdomar [6-8]. Vid Arbetsmiljöverket (AV) pågår för närvarande revidering av den föreskrift som reglerar MKA ”Medicinska kontroller i arbetslivet” [5]. I detta arbete utreds möjligheterna att införa en MKA vid handintensivt arbete, något som skulle innebära den första MKA som inriktas på arbetsmiljöer med förhöjd risk att drabbas av besvär i rörelseorganen.

I AV:s föreskrift ”Belastningsergonomi” definieras handintensivt arbete som ”… ihållande handrörelser med hög rörelsehastighet ofta i kombination med rörelser mot ytterlägen eller kraftkrävande arbetsuppgifter” [9]. En stor mängd forskning har under de senaste decennierna undersökt exponering för handintensivt arbete och risk att drabbas av muskuloskeletala besvär i nacke och övre extremiteter, och ett flertal studier har visat att i yrken med hög exponering är även besvärsförekomsten hög [10-15].

Enligt statistik från AV uppgav år 2014 7,3 procent av kvinnorna och 5,9 procent av männen att påfrestande arbetsställningar orsakat besvär under de senaste 12 månaderna [6]. Korta upprepade arbetsmoment angavs vara orsaken för 2,6 procent av kvinnorna och 1,8 procent av männen. Handintensivt arbete är vanligt förekommande i en mängd olika branscher. Förutom inom traditionellt mansdominerade yrken som styckningsarbete, där AV i två omgångar genomfört tillsyn med fokus på att förebygga arbetsolyckor och belastningsskador, så finner man hög förekomst av handintensivt arbete med brist på variation i arbetsställningar och arbetsrörelser inom bland annat monteringsindustri, paketeringsindustri, bland försäljare inom dagligvaruhandel, bland frisörer samt inom städbranschen. Städbranschen, i likhet med flera av de ovan nämnda branscherna, är sektorer där kvinnor dominerar arbetsmarknaden, och branschen är en sektor där AV i sitt tillsynsarbete uppmärksammat stora brister i arbetsmiljön [17].

När AV nu överväger en MKA vid handintensivt arbete är det av stor vikt att man inför en kommande implementering får ökad kunskap om den metodik som bör omgärda en MKA, d.v.s. när och hur dessa MKA ska genomföras samt vad de kan förväntas leda till.

Under våren 2016 intervjuades vana användare av en metod för medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) [21] om möjligheter att genomföra denna typ av undersökningar på arbetsplatser, vad som föregått uppdrag, hur de genomförts samt hur återkoppling skett, och om det lett till åtgärder på arbetsplatsen. Resultatet visar att medicinska kontroller uppfattas som genomförbara av FHV och att de ger möjlighet att på ett relativt enkelt sätt både identifiera individer med begynnande besvär i rörelseorganen, samt att de ger underlag för återkoppling till arbetsgivaren. Enbart i undantagsfall beskrev man att MKA lett till åtgärder, och att en framgångsfaktor är ett långsiktigt samarbete mellan FHV och kundföretagen, där arbetsgivaren ser MKA som en del i det kontinuerliga systematiska arbetsmiljöarbetet. Vidare framkom ett behov av att i den medicinska kontrollen kunna koppla pågående besvär till arbetets påverkan (uppkomst, vidmakthållande och tillfrisknande) samt en osäkerhet kring hur man på ett systematiskt sätt bör genomföra riskbedömningar som ger en tillräckligt detaljerad kvantifiering av exponeringen för att kunna användas även för utvärdering av arbetsmiljöåtgärder. Sammanfattningsvis ses behov av:

1.Användbara, tillförlitliga metoder att kvantifiera exponering för handintensivt arbete i syfte att identifiera arbetsmiljöer där risken att drabbas av ohälsa kan anses vara förhöjd, och där en MKA för handintensivt arbete därför skulle vara aktuell.

2.Genomförbara och tillförlitliga metoder att upptäcka tidiga tecken på ohälsa i nacke och övre extremiteter hos exponerade individer.

3.System för återkoppling till arbetsgivaren som ger underlag för riskreducerande åtgärder.

4.System för utvärdering och tillsyn/uppföljning.

Mot bakgrund av rådande kunskapsläge samt utifrån planeringsprojektet har en modell för genomförande av medicinska kontroller vid handintensivt arbete utvecklats (Figur I). Syftet med det sökta projektet är att, i samverkan med relevanta intressenter vidareutveckla, testa samt utvärdera den föreslagna modellen med avseende på genomförbarhet (nytta och värde för arbetsgivare och anställda) samt effekter på arbetsrelaterad ohälsa och förbättrad arbetsmiljö.

 Figur 1

Figur I. Modell för genomförande av medicinska kontroller vid handintensivt arbete.

Studiedesign och metod

Med utgångspunkt i modellen ovan (figur 1), planeras en fallstudie i form av ett interventionsprojekt med interaktiv ansats med c:a 10-12 fall-företag (med minst 10 anställda med exponering för handintensivt arbete). Rekryteringen kommer att sträva efter en spridning mellan företag inom olika branscher (som t.ex. monterings- och paketeringsindustri, städbranschen, livsmedelsindustri). En viktig aspekt är att både kvinno- respektive mansdominerade arbetsplatser finns representerade.

Fallstudien har en interaktiv ansats och gemensam kunskap och erfarenheter tas fram av forskare och praktiker, vilket innebär att ägarskapet till kunskapen delas [22]. Detta ger ökade möjligheter för kunskapsspridningen än om bara forskarna haft ansvar för spridningen. Därför är det av stor vikt att identifiera relevanta deltagarorganisationer.   Från fall-företagen deltar arbetsmiljöansvarig chef samt skyddsombud. Från respektive FHV deltar ergonom och företagsläkare. Då MKA är en del i SAM är det av stor betydelse att även tillsynsverksamheten, arbetsmiljöinspektörer från de aktuella regionerna, finns representerade. Dessutom deltar, som expertstöd, ergonom från de regionala Arbets- och miljömedicinska kliniker där projektet genomförs. Utöver aktiva deltagare i projektet kommer en referensgrupp (som inkl. arbetsmarknadens parter i berörda branscher, AV, samt FHVs branschorganisation Sveriges företagshälsor) att tillsättas.

Planering och utveckling

En detaljerad arbetsplan för projektet diskuteras och förankras med referensgruppen. Olika effektutvärderingsmått kommer att diskuteras.

 

Fall-företagen i samarbete med respektive FHV kommer att, i samverkan med projektgruppens forskare och expertstöd från regionala arbetsmiljöinspektörer och arbets- och miljömedicinska kliniker, utarbeta metodik för MKA för anställda som exponeras för handintensivt arbete. Arbetet kommer att ske under planerade workshops som tar sin utgångspunkt från den föreslagna modellen och beröra de olika delarna som t.ex. riskbedömning, kartläggning av besvär och återkoppling till individ och organisation, men utveckling kommer även ske genom det kontinuerliga samarbetet mellan företagen och deras respektive FHV.

Genomförande

Under genomförandefasen kommer de deltagande fall-företagen att genomföra den utarbetade metodiken. Ett år är att betrakta som en rimlig tidsram, och ger företagen möjlighet att samordna med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Forskare från projektgruppen kommer att dels följa arbetet via fältstudier i form av deltagande observationer och intervjuer med chefer, skyddsombud och FHV samt genom upprepade webbenkäter (screening av pågående besvär i nacke och övre extremiteter) till exponerade arbetstagare som genomgått medicinsk kontroll. Data i form av korttidsfrånvaro kommer erhållas från arbetsgivaren och i samarbete med försäkringskassan kommer detaljerade uppgifter (sjukintyg med diagnoskoder och sjukskrivningsdata) att samlas in för de respektive företagen.

Analys och rapport

Interventionen kommer att analyseras både ur ett processperspektiv och med avseende på effekter i arbetsmiljön och förekomst av arbetsrelaterade besvär. Då modellen omfattar åtgärder och utvärdering (i form av förnyad riskbedömning), kan eventuella effekter i form av förändrad exponering kunna analyseras. Vad gäller förändringar i upplevda besvär kommer de upprepade webbenkäterna till anställda i fall-företagen att användas. Data från Försäkringskassan avseende diagnoser som leder till sjukskrivning kommer att användas för att identifiera nyckeltal i olika branscher. Detta kan sedan användas för att jämföra de studerade arbetsplatserna med statistik från motsvarande bransch.

Dokumentation i form av inspelade gruppdiskussioner vid workshop samt deltagande observationer och intervjuer hos fall-företagen kommer att användas för analys av processen. Genom fokusgruppsintervjuer med deltagande arbetsgivare, FHV och skyddsombud, identifieras stödjande och hindrande faktorer på individ- och organisationsnivå för genomförande av de olika stegen i den föreslagna modellen för MKA. Ett särskilt fokus är att få djupare insikt i hur befintliga strukturer för SAM kan utnyttjas för att inkludera arbetet med MKA.

Återrapportering till fall-företagen kommer ske våren 2019, och slutrapport till referensgruppen och AV sker i september 2019.

Etiska överväganden

Samtliga deltagare får i förhand information om projektet, frivilligheten att delta och får lämna in ett skriftligt godkännande om deltagande. Endast avidentifierade data används vid analyserna. Inga uppgifter som går att identifiera till person kommer att publiceras eller på annat sätt rapporteras. Om projektet godkänns kommer, enligt gängse rutiner, en ansökan om etisk prövning att skickas till den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala. Projektgruppen har stor erfarenhet av liknande projekt och har inte tidigare stött på problem vid etikprövningar.

Nyttiggörande av resultat

Resultaten från projektet förväntas specifikt öka kunskapen om effektiv och genomförbar metodik för genomförande av MKA vid handintensivt arbete, samt mer generellt ge underlag till Arbetsmiljöverket med avseende på relevanta nyckeltal och faktorer för uppföljning och utvärdering i tillsynsarbetet när det gäller tillämpning och effekter av föreskrifter. Dessutom förväntas projektet bidra med kunskap om  könsskillnader med avseende på exponeringar och ohälsa i en rad branscher med handintensivt arbete där kvinnor är överrepresenterade.

Kunskapsspridning kommer ske, dels skriftligt i form av rapporter riktade till relevanta aktörer som branschorganisationer och FHV, men även genom vetenskaplig publicering i internationella tidskrifter. Resultaten kommer även att spridas via de utbildningar för FHV:s professioner som projektgruppen är engagerade i samt via seminarier vid arbets- och miljömedicinska kliniker.

Projektgruppens kompetens

I den tvärvetenskapliga projektgruppen ingår Teresia Nyman, forskare i arbets- och miljömedicin vid Uppsala Universitet med forskning inriktad på metoder för företagshälsovården, Catarina Nordander, docent i arbets- och miljömedicin vid Lunds Universitet, medverkat i SBU:s vetenskapliga utvärdering av arbetets betydelse för besvär i rörelseorganen, drivande i utvecklandet av MEBA, Peter Palm, doktorand vid Uppsala Universitet, ingående kunskap i riskbedömning och mätning av fysisk belastning, praktisk erfarenhet av arbete som ergonom inom FHV, Jens Wahlström, docent vid Umeå Universitet, lång erfarenhet av arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär och metoder för att mäta fysisk belastning,  Magnus Svartengren, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala Universitet, lång erfarenhet av bl.a. arbete med medicinska kontroller och samverkan med FHV. Samtliga projektmedlemmar har lång erfarenhet av kliniskt arbete och utredningsarbete vid Arbets- och miljömedicinsk kliniker och brett nätverk inom företagshälsovården.

Samverkan med Arbetsmiljöverket

Vid AV finns kvalificerad kompetens inom belastningsergonomi och lång erfarenhet av samverkan med arbetsmarknadens parter. Där finns även erfarenheter kring implementering av föreskrifter, och de frågor som kan uppkomma i samband med detta. En referensgrupp med personer från AV är att anse som oumbärlig i sammanhanget, då projektets syfte är att bidra med kunskap för såväl implementering som utvärdering av effekter av MKA vid handintensivt arbete. Referensgruppen bör under projektets gång ha löpande kontakt, samt halvårsvis avstämningar i samband med större insatser i projektet. Representanter från AV kan även komma att bli aktuella för att bidra med informationsinsatser under projektets gång. Kompetenser från AV som bör vara aktuella för en dylik referensgrupp är experter inom det belastningsergonomiska området, experter inom området medicinska kontroller samt representanter från tillsynsverksamheten.

Referenser

1.    Brännmark, M., et al., Belastningsergonomiska studier utifrån ett produktions- och systemperspektiv, in Kunskapsöversikt. 2012, Arbetsmiljöverket.

2.    Axelsson, J.R.C., Quality and ergonomics : towards successful integration. Linköping studies in science and technology, Dissertations, 0345-7524 ; 616. 2000, Linköping: Univ.

3.    Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1. Arbetsmiljöverkets författningssamling. 2001, Stockholm: Arbetsmiljöverkets Publikationsservice.

4.    Schmidt, L., J. Sjostrom, and A.B. Antonsson, Successful collaboration between occupational health service providers and client companies: Key factors. Work, 2015. 51(2): p. 229-37.

5.    Arbetsmiljöverket, Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6), Arbetsmiljöverket, Editor. 2005, Arbetsmiljöverket.

6.Arbetsmiljöverket,Arbetsorsakade besvär 2014,inArbetsmiljöstatistik 2014:Stockholm.

7.    Försäkringskassan, Sjukskrivningsdiagnoser i olika yrken, in Socialförsäkringsrapport 2011:17. 2011, Försäkringskassan: Stockholm.

8.    Försäkringskassan, Sjukskrivning i olika yrken, in Socialförsäkringsrapport 2010:17. 2010, Försäkringskassan: Stockholm.

9.    Arbetsmiljöverket, Belastningsergonomi (AFS 2012:02), Arbetsmiljöverket, Editor. 2012, Arbetsmiljöverket.

10. Nordander, C., et al., Exposure-response relationships in work-related musculoskeletal disorders in elbows and hands - A synthesis of group-level data on exposure and response obtained using uniform methods of data collection. Appl Ergon, 2013. 44(2): p. 241-53.

11. Nordander, C., et al., Risk of musculoskeletal disorders among females and males in repetitive/constrained work. Ergonomics, 2009. 52(10): p. 1226-

12. Palmer, K.T. and J. Smedley, Work relatedness of chronic neck pain with physical findings--a systematic review. Scand J Work Environ Health, 2007. 33(3): p. 165-91.

13. van Rijn, R.M., et al., Associations between work-related factors and specific disorders of the shoulder--a systematic review of the literature. Scand J Work Environ Health, 2010. 36(3): p. 189-201.

14. van Rijn, R.M., et al., Associations between work-related factors and specific disorders at the elbow: a systematic literature review. Rheumatology (Oxford), 2009. 48(5): p. 528-36.

15. Violante, F.S., et al., Carpal tunnel syndrome and manual work: the OCTOPUS cohort, results of a ten- year longitudinal study. Scand J Work Environ Health, 2016.

16. Edling, C., Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar : nacken och övre rörelseapparaten. En systematisk litteraturöversikt. 2012, Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).

17. Lewis, C. and S.E. Mathiassen, Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, in Kunskapssammanställning.2014, Arbetsmiljöverket.

18. Noor, A. and M. Hagberg, Sjukfrånvaro bland sysselsatta i Sverige till följd av arbetsorsakade besvär i rygg och arm. 2012, Göteborg: Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

19. Gunnarsson, L.-G., G. Mölleby, and A.-M. Porat, Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg – enkätstudie om tillämpningen av reglerna i företagshälsor och företag. 2011: Stockholm.

20. Bergsten, E.L., et al., Hälsoeffekter och förebyggande arbete vid vibrationsexponering i saneringsföretag.2013: Uppsala.

21. Jonker, D., et al., Health surveillance under adverse ergonomics conditions--validity of a screening method adapted for the occupational health service. Ergonomics, 2015. 58(9): p. 1519-28.

22. Svensson, L., Interaktiv forskning - för utveckling av teori och praktik. Arbetsliv i omvandling, 1404-8426 ; 2002:7. 2002, Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

23. Palm, P., et al., Belastningsergonomisk riskbedömning -Vägledning och metoder. Rapport 1/2014. 2014: Uppsala.

24. Hansson, G.A., I. Arvidsson, and C. Nordander, Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen. Rapport nr 4/2016. 2016: Lund.