Hur kan medicinska kontroller i arbetslivet användas i det förebyggande arbetsmiljöarbetet?

År: 
2015 till 2016

Kontaktpersoner: Kristina Eliasson, Tomas Eriksson

Medicinska kontroller i arbetslivet

I Sverige anmäldes under 2014 cirka 115 600 arbetsskador till Försäkringskassan. De anmälda fallen ger en fingervisning gällande omfattningen av arbetsrelaterade besvär men hur många som årligen drabbas av någon form av ohälsa orsakat av arbetsmiljön är okänt. Arbetsgivare ska arbeta förebyggande genom att på ett systematiskt sätt arbeta med att kartlägga och eliminera risker i arbetsmiljön enligt AFS 2001:1. Om risker för ohälsa ändå kvarstår kan det vara nödvändigt att följa upp med medicinska kontroller (MKA) av arbetstagarna. I Sverige reglerar AFS 2005:6 "Medicinska kontroller i arbetslivet" när och på vilket sätt arbetsgivare ska ordna med MKA av arbetstagarna.

Projektets syfte

Projektets syfte är att identifiera arbetssätt och metoder för hur MKA kan leda till att ett förebyggande arbetsmiljöarbete påbörjas hos arbetsgivaren. 

Frågeställningar som är av intresse:

  • I vilken utsträckning utförs MKA?
  • Hur kan medicinska kontroller i arbetslivet på individnivå resultera i arbetsmiljöåtgärder på grupp eller organisationsnivå?
  • Vilka är de bakomliggande faktorerna hos utföraren (vanligtvis företagshälsovård) av medicinska kontroller (i form av t.ex. arbetssätt och metoder) när medicinska kontroller resulterar i arbetsmiljöåtgärder hos beställeren (kundföretaget)?
  • Vilka är det bakomliggande faktorerna hos beställaren/kundföretaget (i form av t.ex. resurser, samarbetsvägar med FHV eller andra aktörer inom arbetsmiljö) när medicinska kontroller resulterar i arbetsmiljöåtgärder? 

Metod

Det är flera aspekter som behöver beaktas för att få en sådan tydlig kartläggning som möjligt av hur arbetet med MKA sker. Därför kombineras kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa intervjuer. Undersökningen avgränsas till upptagningsområdet för Arbets- och miljömedicin i Uppsala, vilket innefattar Region Gävleborg, Uppsala- och Dalarnas län.

 

Förväntade resultat för praktisk tillämpning:

·         Underlättar arbetsmiljöverkets tillsynsarbete genom att identifiera metoder för hur MKA kan kopplas samman till SAM.

·         Nya arbetssätt gällande MKA direkt applicerbart i FHV-verksamheter.

·         Utbildningsunderlag till företagshälsovårdsutbildningar (läkare, sköterska, sjukgymnast/ergonom, arbetsmiljöingenjör).

·         Utveckling och professionalisering av främst företagssköterskans roll, vilken är den profession som oftast ansvarar för kontakt med företag och planering av MKA.

Informationsmaterial till företag.

Förväntade vetenskapliga resultat:

·         Svensk rapport

·         Ett konferensbidrag

·         En vetenskaplig artikel i internationell tidskrift

 

 

Referenser

Arbetsmiljöverket. AFS 2001:1, Systematisk Arbetsmiljöarbete. Solna: Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket. AFS 2005:6, Medicinska kontroller i arbetslivet. Solna: Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket. (2015). Arbetsskador 2014. Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:1. Arbetsmiljöverket.

Aringer, L. (2015). 40 år med läkares anmälan till Arbetsmiljöverket. (Rapport 2015:12). Arbetsmiljöverket.

Gunnarsson, L-G., Mölleby, G., Porat, A-M. (2011). Medicinsk kontroll vid användning av handhållna vibrerande verktyg. (Rapport 2011:13). Örebro: Arbets-och miljömedicinska kliniken.