Påverkar exponering för perfluorerade ämnen risken att drabbas av kardiometabola sjukdomar ?

År: 
2015 till 2019

Kontaktperson: Monica Lind
 

BAKGRUND:

Våra tidigare studier har visat på kopplingar mellan höga nivåer av miljögifter, som PCB, bekämpningsmedel, bisfenol, ftalater och kardiometabola störningar. Vi vill nu ta reda på om en annan typ av miljögifter s.k. perfluorerade ämnen (förkortas PFAS) kan ge liknande störningar. PFAS är mycket svårnedbrytbara miljögifter som använts i till exempel vattenavstötande textilier och brandsläckningsskum. Dessa ämnen har detekterats i blod på människor från hela världen. Nyligen gjorda studier har visat att dessa ämnen kan påverka kolesterolhalten i blodet. Hormonstörande miljögifter, som t.ex. långlivade organiska miljögifter (t.ex. polyklorerade bifenyler (PCBer) och bekämpningsmedel (t.ex. DDT), plastrelaterade kemikalier (ftalater och bisfenol A (BPA) härmar, hämmar och bryter ner könshormoner. Andras och egen forskning har visat att exponering för hormonstörande miljögifter bidrar till uppkomst av sjukdomar som fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Vi har visat att hormonstörande miljögifter, till exempel PCB:er och ftalater, bidrar till fetma samt ökar risken för diabetes och åderförkalkning, problem som i sin tur kan leda till stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt.

 

De övergripande HYPOTESen för projektet är att hormonstörande miljögifter via påverkan på hormoner som styr fettmetabolismen redan vid låggradig exponering påverkar fett-metabolismen och att denna påverkan leder till ökad mängd bukfett som inducerar diabetes samt framtida hjärt-kärlsjukdom.

Syfte

Det övergripande syftet med forskningen är att leda till ökad kunskap om de bakomliggande orsakerna till hur hormonstörande miljögifter påverkar uppkomst av kardiometabola störningar (fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdom). Med tanke på att hjärt-kärlsjukdomar står för cirka hälften av dödfallen i västvärlden, och vi alla är exponerade för hormonstörande miljögifter i vårt dagliga liv, är det av yttersta vikt att vidare utreda de eventuella hälsokonsekvenserna av denna exponering. Det kommande årets forskning kommer att fokusera på de högaktuella perfluorerade kemikalierna som bland annat hittats i Uppsalas dricksvatten i så pass höga halter att delar av Uppsalas brunnar stängts. Vi ser i de preliminära resultaten att ett dessa miljögifter är associerade med olika kardiometabola endpoints som t.ex. skulle kunna påverka risken att få hjärtkärlsjukdom.

 

MATERIAL OCH METODER:

Vi använder oss av en populationsbaserade kohort (PIVUS) med 1016 slumpvis uttagna individer (50% kvinnor, 70 år vid start av studien) där nivåer av såväl miljögifter som könshormoner analyserades (11 könshormoner och deras förstadier, bland annat analyserades estrone (E1) and estradiol (E2), DEHA, pregnenolone och testosteron) . Fettdistribution har studerats med magnetsresonans kamera (MRI) och röntgen (DXA). VI har även data på diabetes samt mått på insulinsekretion och insulinresistens. Ultraljud har används för att studera hjärtfunktion och samt ateroskleros. Vidare har tre olika metoder använts för att utvärdera endotelfunktionen och tre andra metoder har utvärderat kärlstyvhet. Dessutom har vi snart 10 års uppföljning av framtida hjärt-kärlsjukdomar.

PIVUS studien är världsunik såtillvida den är så noggrant karaktäriserad när det gäller hjärta/kärl och samtidigt är den näst största studien i världen med avseende på antalet uppmätta miljögifter. Vi har mätt mer än 60 olika miljögifter från olika kemiska klasser (16 PCBer, 1 dioxin (OCDD), 1 bromerat flamskyddsmedel (BDE-47), 15 perfluorerade ämnen (bl a PFOS och PFOA), 3 klorerade pesticider (DDT, hexaklorbensen och transnonaklordan), bisfenol A, 10 ftalatmetaboliter (bl a MEHP, MEP och MMP) och 20 metaller (bl. a. kadmium, bly, kvicksilver, arsenik, uran).

Förutom att vi analyserat ett flertal hormonstörande miljögifter och könshormoner har vi också analyserat en mängd olika genetiska variationer (sk SNPs) i estrogen-alfa och beta-receptorerna samt i androgenreceptorn som testosteron binder till.

Genom vårt angreppssätt har vi en världsunik möjlighet att studera betydelsen av hormonstörande miljögifters påverkan på kroppsegna nivåer av könshormoner och hur detta påverkar uppkomst av fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Essentiellt i detta arbete är avancerade statistiska metoder, bland annat så kallad ”causal inference” och ”boosted regression tree models”, och vi har möjlighet att konsultera en statistiker på UCR som kan dessa metoder (Erik Lampa).

 

Förväntad patientnytta

Med tanke på att hjärt-kärlsjukdomar står för cirka hälften av dödfallen i västvärlden, och vi alla är exponerade för hormonstörande miljögifter i vårt dagliga liv, är det av yttersta vikt att vidare utreda hälsokonsekvenser av miljögifter. Det kommande årets forskning kommer att fokusera på de högaktuella perfluorerade kemikalierna som bland annat hittats i Uppsalas dricksvatten i så pass höga halter att delar av Uppsalas brunnar stängts. Vi ser i de preliminära resultaten att ett flertal miljögifter är associerade med en negativ påverkan på könshormoner och denna påverkan skulle t.ex. kunna påverka risken att få hjärtkärlsjukdom. Resultaten från forskningen förväntas därför ge möjligheter att ge råd om förebyggande insatser för att minska exponering så att man i förlängningen har möjlighet att vidta åtgärder så att framtida exponering kan minimeras. I förlängningen kan denna nya kunskap användas som underlag för politiska och myndighetsbeslut för att minska användningen av kemikalier samt för att hitta metoder att motverka eller minska de negativa hälsoeffekterna av miljögiftsexponering.

Preliminära resultat (som under året presenterats på konferenser)

·         Perfluorerade ämnen är relaterat till ökad risk för diabetes (nu publicerat)

·         Perfluorerade ämnen relaterar till vänsterkammarhypertrofi

·         Perfluorerade ämnen relaterar till leverpåverkan (ALAT och bilirubin)

·         Perfluorerade ämnen är associerat med ökad risk för åderförkalkning i kvinnor men inte i män.

·         Perfluorerade ämnen är associerat med störda blodfetter.

Etiska överväganden
Etiskt tillstånd för de kliniska studierna, inklusive analyser av miljögifter är erhållna (DNr 00-419 and 2005-079 DNr 2007/302).