Psykosocial arbetsmiljö

Se högerspalt för länkar till metoder.

Nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) träder i kraft den 31 mars 2016.

Den ersätter

  • Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd (AFS 1980:14) om psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön
  • Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1990:18) om omvårdnadsarbete i enskilt hem
  • Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:17) om kränkande särbehandling i arbetslivet.

Det saknas en del:

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:2) om Våld och hot i arbetsmiljön
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1994:1) om Arbetsanpassning och rehabilitering
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:7) om Förstahjälpen och krisstöd
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1982:3) om Ensamarbete

Syfte

Främja en god arbetsmiljö och för att motverka ohälsa på våra arbetsplatser på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön.

Omfattar

Arbetsgivarens skyldigheter att förebygga ohälsosam arbetsmiljö omfattar såväl chefer och arbetsledare som andra arbetstagare, men inte studenter och fångar.

Specifikt för den föreskriften om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Den förtydligar två aspekter på detta systematiska arbetsmiljöarbete
 

  • Hög arbetsbelastning: förebygga och hantera
  • Kränkande särbehandling: förebygga och hantera

 

Det goda arbetet innebär att det finns en balans mellan arbetets krav och individens resurser.

En bra psykosocial arbetsmiljö ger individen möjligheter att utveckla sin kompetens. Det är ett arbete där det finns resurser för att utföra arbetsuppgifterna på ett bra sätt, ett arbete som ger utrymme för egna beslut. En god psykosocial arbetsmiljö innefattar också en bra relation till ledningen och goda relationer mellan arbetskamraterna.

Risker för ohälsa i den psykosociala arbetsmiljön är till exempel en för stor arbetsmängd, monotont arbete, konflikter mellan kollegor och konflikter med chefer, oklara förväntningar på individens arbetsinsats, inget inflytande över den egna arbetssituationen och ständiga förändringar på arbetsplatsen. En dålig psykosocial arbetsmiljö ökar risken för hjärt- kärlsjukdom, besvär från rörelseorganen och för nedsatt psykiskt välbefinnande.

De sjukskrivningsdiagnoser som ökar mest idag är utmattningstillstånd och depressioner. Arbetsorganisation och psykosociala arbetsförhållanden som bidragande faktor till detta diskuteras och undersöks. Arbetsskadeanmälningar som har sin grund i brister i den psykosociala miljön ökar.

Ohälsa definieras i kommentardelen i föreskriften om Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) på följande sätt: ”Ohälsa kan vara både sjukdomar enligt medicinska, objektiva kriterier och kroppsliga och psykiska funktionsstörningar av olika slag som inte är sjukdom i objektiv mening. Exempel på det senare är olika former av stressreaktioner och belastningsbesvär. Sådana tillstånd kan leda till sjukdom. Styrkan i upplevelserna, varaktigheten och förmågan att fungera som tidigare avgör om ohälsa föreligger.”

Det är viktigt att utveckla metoder att dels identifiera faktorer som orsakar sjukdom och ohälsa dels metoder för att handskas med och förebygga problemen. Det är dessutom minst lika viktigt att hitta faktorer som främjar det goda arbetet och stärker medarbetarnas hälsa. Ofta är detta komplicerade faktorer och samspel som hör hemma på en överordnad organisatorisk nivå och det är chefen som ytterst ansvarar för den psykosociala miljön. Chefens kapacitet och förmåga som ledare i kombination med mognad och samspel med den anställde utgör en förutsättning för en god psykosocial miljö. De individer som med sin personlighet kan orsaka problem måste bemötas med tydliga gränser för sitt agerande utan att skuldbeläggas.

Forskningen inom området arbetar med att identifiera de mest betydande riskerna för ohälsa i den psykosociala arbetsmiljön, arbetar aktivt för att utveckla fungerande strategier i det förebyggande arbetet och försöker finna vägar för att stärka individen och ge henne bättre förutsättningar att klara sitt arbete. För att mäta och beskriva den psykosociala arbetsmiljön använder vi oss av enkäter, checklistor och intervjuer.

HAKUL-enkäten (PDF, 186 KB) och PS-enkäten (PDF, 687 KB).

Projekt

Hållbar Rehabilitering KL