Strålskydd och risker inom vården

Datum: 
fre, 2019-03-01

Kl 13.00-16.00

Joniserande strålning förekommer på flera håll inom hälso- och sjukvården, inte bara på röntgenavdelningar och nuklearmedicin. Sjukvårdspersonal exponeras för strålning t.ex. vid genomlysning av frakturer, kateteriseringar och från radiofarmaka för diagnostik och behandling. På röntgenavdelningar och nuklearmedicin finns skyddsrutiner och utbildningsprogram. Finns behov att uppmärksamma strålskydd inom andra delar av hälso- och sjukvården som en del av arbetsmiljöarbetet? Används dosimetrar vid t.ex. genomlysning och kateteriseringar?

  • Med säkerhet avses skydd genom förebyggande av fel på utrustning och felaktigt handlande som kan leda till olycka. Säkerhet innefattar även begränsning av skador som inträffar om en olycka ändå sker.
     
  • Strålsäkerhet innefattar även fysiskt skydd mot intrång i lokaler, obehörigt handhavande av, stöld och sabotage av utrustning eller radioaktiva ämnen eller annan påverkan som kan medföra skadlig verkan av strålning.

Målgrupp:  Samtlig landstings- respektive universitetsanställd personal som berörs av frågor om strålsäkerhet. I begreppet strålsäkerhet innefattas strålskydd, säkerhet och fysiskt skydd. Strålskydd avser skydd av människa och miljö mot skadlig inverkan av joniserande strålning. Härvid iakttas gällande myndighetsföreskrifter om strålsäkerhet och fastställda dosgränser för exponering av personal, vårdade och för allmänhet

Anmälan

Sista dag för anmälan 21 februari 2019. Maxantal platser 50 st.

Lokal
Arbets och miljömedicin, Föreläsningssalen, Dag Hammarskjölds väg 60, Uppsala

Kostnad
300 kr exkl moms

Hitta hit

Kontaktperson
Robert  Wålinder - robert.walinder@akademiska.se

Litteratur:  Strålsäkerhets Myndigheten Rapport 2012:23 ”Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården” (39 s. text)

Litteraturlistan kan göras lång om man så önskar. Innebärande t.ex. referenser till valda delar av offentliga regelsystem i UK och ev. i nordiska grannländer.