Migration
Med en stigande andel utlandsfödda på den svenska arbetsmarknaden ökar behovet om kunskap om denna grupps arbetsrelaterade hälsorisker.
Såväl antalet som sammansättningen av utrikesfödda i Sverige har genomgått betydande förändringar under de senaste decennierna.
Sedan 1990 har antalet ökat från cirka 800 000, 9 procent av befolkningen, till drygt 2 miljoner 2019, 20 procent av befolkningen. Under samma tid har den utrikesfödda gruppen förändrats från att främst bestått av nordbor (40 procent) och övriga européer (30 procent), till att nu domineras av immigranter från världen utanför Europa, framför allt från Mellanöstern och Afrika.
Detta har ställt såväl mottagning som integration av nyanlända immigranter inför stora utmaningar, inte minst inom arbetslivs- och hälsosektorerna.
Immigranter utgör 20 procent av den aktiva arbetskraften, men det är väl belagt att utrikesfödda har en svagare position på arbetsmarknaden. De har oftare osäkra anställningar, arbetar oftare inom låglöneyrken, utsätts oftare för diskriminering och har högre arbetslöshetstal än svenskfödda. Studier pekar även på att utrikesfödda är hälsomässigt missgynnade, inte minst flyktingar. Detta till trots är skärningsfältet mellan migration, arbete och hälsa bristfälligt utforskat, såväl internationellt som i Sverige.
Vad gör arbets- och miljömedicin?
- Vi bedriver forskning om olika aspekter av sambanden mellan sysselsättning, inkomst och hälsa för alla vuxna utlandsfödda som kommit till Sverige 1991-2019 mot bakgrund av bl.a. deras ursprung, kön, ålder, orsak till migration och utbildning.
Verksamhetsområden
Arbetsförmåga
Ergonomi
Fysikaliska faktorer
Inomhusmiljö
Kemiska faktorer
Migration
Organisatorisk och social arbetsmiljö