Hur kan ett hållbart arbetsliv för utrikesfödda främjas? Hinder och möjligheter

Syfte

Syftet med detta projekt är att utforska möjligheter och hinder för ett hållbart arbetsliv för utrikesfödda.

Frågeställningar som berörs är exempelvis;

• Hur resonerar aktörer gällande möjliggörande och hindrande aspekter för ett hållbart arbetsliv för utrikesfödda?
• Hur kan olika samhällsaktörer agera och samverka för att främja ett hållbart arbetsliv för utrikesfödda?
• Vad är utrikesföddas upplevelse av hinder och möjligheter för deltagande på arbetsmarknaden?

Projektbeskrivning

Antalet utrikesfödda i Sverige har mer än fördubblats på 30 år och deras ursprung har skiftat från huvudsakligen europeiskt till en dominans av icke-europeisk härkomst. Oavsett ursprung och orsak till migration har sysselsättning varit högsta prioritet för integrationspolitiken de senaste 20 åren, men utrikesfödda är missgynnade när det gäller vägar till inträde på arbetsmarknaden, och när man kommer in, att stanna kvar där. I allmänhet har utrikesfödda inte tillgång till personliga nätverk i samma grad som inrikes födda, där språk och kultur kan utgöra barriärer och möjligen även strukturell diskriminering.

Detta projekt består av två kvalitativa delstudier. I den ena genomförs gruppintervjuer med samhällsaktörer som på något sätt kommer i kontakt med frågor kopplade till utrikesföddas möjligheter att inträda och stanna kvar på arbetsmarknaden. I den andra studien samlas data in via individuella intervjuer med utrikesfödda personer som arbetat i Sverige under minst ett års tid men varit utan arbete under en längre period, och har en önskan om att åter börja arbeta.

Relevans

Projektet förväntas ge ny kunskap om vilka aspekter som är viktiga för att främja ett hållbart arbetsliv för utrikesfödda samt hur olika samhällsaktörer kan arbeta med dessa aspekter. Vidare bidrar projektet med värdefull kunskap om utrikesföddas upplevelser och erfarenheter av att integreras i arbetslivet, något som det idag finns lite kunskap om.

Tidsperiod

2022-2024

Detta projekt är finansierat av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE). Information om deras organisation finner du på https://forte.se/