Incidens och mortalitet i COVID-19 hos utlandsfödda jämfört med svenskfödda vuxna personer

Syfte

Sverige har ungefär 20% immigranter i arbetsför ålder och tillsammans med befolknings- och sjukvårdsregister av hög kvalitet så kan samband mellan kön, ålder, yrke och COVID-19 förekomst studeras. I projektet avses att studera incidens och mortalitet i både PCR- och icke-PCR verifierad COVID-19 bland utlandsfödda jämfört med svenskfödda.

Projektbeskrivning

Insjuknande i COVID-19 hos samtliga utlandsfödda (n = 1,7 miljoner) i Sverige över 20 års ålder kommer att jämföras med svenskfödda som har två svenskfödda föräldrar (n = 6,0 miljoner). Genom att begränsa studieperioden till 1 januari till 31 december 2020 kan incidens och mortalitet före starten av vaccineringen att kunna studeras. COVID-19 förekomst följs i såväl sluten- som öppenvårdsregistren med diagnoser U07.1 (PCR-verifierad klinisk COVID-19) respektive U07.2 (enbart klinisk diagnos). Yrkeskodningen sker enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) 2012 och kommuntillhörighet, inklusive pendlingskommuner, enligt Sverige kommuner och regioners kodning 2017. Den statistiska analysen kommer med Poisson-regression könsuppdelat som relativ risk i samtliga 5-årsklasser, med åldersjusterade relativ risk i olika yrken 20-64 år gamla samt åldersjusterade relativa risker för yrkesverksamma i kommungrupper klassificerade utifrån befolkningstäthet och pendlingsfrekvens där landsbygdskommuner utgör referens.

Relevans

All epidemiologi syftar till att identifiera riskfaktorer som underlag för åtgärder som ska minska sjukdomsbördan. Inför kommande epidemier är det väsentligt att analysera corona-pandemins samhällseffekter 2020 för att inför framtiden kunna identifiera känsliga grupper för riktade insatser syftande till att minimera konsekvenserna för folkhälsan och sjukvården.

Tidsperiod

2022-2023

Detta projekt är finansierat av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE). Information om deras organisation finner du på https://forte.se/