STAMINA Strukturerat och Tidseffektivt Arbetssätt genom Metoder för Inkluderande Arbetsliv - resultat ökad arbetslust, motverka kränkningar och mobbning.

År: 
2016 till 2019

Kontaktperson: Magnus Svartengren

Hälsa kan definieras som möjligheten att förverkliga sina vitala mål. Arbete är normalt förenat med hälsa men det finns väl dokumenterade faktorer som leder till upplevd ohälsa och nedsatt produktivitet.  Biologisk, ergonomisk, fysisk, kemisk, psykisk exponering varierar över tid. För att utveckla och behålla god hälsa och produktivitet krävs en strukturerad process som stödjer arbetsmiljöutveckling.  Sedan 2001 Har vi en föreskrift om Systematiskt arbetsmiljöarbete. Den bygger på fyra grundläggande steg; Undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp. Metoden är när den tillämpas mycket effektiv men trots detta upplevs SAM inte sällan som tidskrävande, och lite abstrakt. Det brister ofta vad avser konkretisering av mål och uppföljning utvärdering.

Grundarna av Human Resources Index Institute (HRI-I) har inom ramen för ett mångårigt samarbete med Uppsala universitet utvecklat en effektiv modell för en snabb och effektiv process som ökar medvetenheten hos en grupp om hur arbetstiden används. STAMINA-modellen grundas i åtgärdsinriktning, aktiva medverkan och garanterat skydd av anonymitet

Metod STAMINA-modellen omfattar en webenkät till arbetsgruppen. Den inleds med webfrågan ”Vad kännetecknar Din arbetssituation just nu?”   Från ett till sju fritextsvar kan ges. För vart och ett av dessa fritextsvar frågas följdfrågorna a) Vilken inställning har Du till det som Du skrev? b) I vilken utsträckning kan Du påverka detta? c) Vilken betydelse har det som Du skrev?   Respondenten sorterar in sina svar under ett område i webenkäten.

Webfrågan genererar en rapport med A) Human Resource Index (HRI) räknas fram med hjälp av de bägge skalorna för inställning/attityd och påverkan och presenteras i diagramform för gruppen åskådliggjord med färgskala grön-gul-röd för fallande värden av skattad HRI, ett B) Fokusdiagram.  Gruppens fokus räknas fram genom att gruppens fritextsvar summeras under respektive område. Gruppens samlade värdering av betydelse väger in och C sammanställda fritextsvar. HRI index har visats predicera sjukskrivning och produktivitet (Josephson och Vingård 2002)

Rapporten utgör sedan utgångspunkten för en halv dags workshop, där man får tillfälle att gemensamt reflektera över läget vad avser HRI index och tankeutbyte i mindre dialoggrupper. Vilket summeras i aktivitetsplaner. Aktivitetsplanerna genomförs och följs upp. Totalt 3 tillfällen under ett år. Genom att upprepa webfrågan i nästa cykel kan svaren åskådliggöra förändring i HRI index för gruppen och dess medlemmar förändring i HRI index för gruppen och dess medlemmar.”

Metoden har använts med framgång i organisationer. Fördelen är det strukturerade arbetssättet, återkoppling vad gäller HRI och effektiv användning av arbetsgruppens tid vilket sammantaget motiverar.

Projekt framgångsfaktorer för STAMINA-Modellen

Erfarenheter visar att vissa att resultatutveckling varierar i olika arbetsenheter. Vår hypoteser är att det kan bero på 1) att Begränsningar kan finnas i gruppens upplevda eller faktiska påverkansmöjligheter vilket i sin tur kan vara en effekt av att 2) Toppledningens avsikter med arbetsmiljöarbetet i varierande är grad förankrade i hela eller delar av organisationen. 3) Ytterligare förklaring kan ligga i vilken typ fokusområden som lyfts fram av gruppen 4) Distributionen av HRI inom gruppen.

Det nu aktuella projektet avser att jämföra grupper med Hög respektive låg HRI och grupper som lyckas höja sin HRI från rött jämfört med dem som ligger kvar på rött i kraftkartan vid uppföljning. Hypoteserna 1,3 och 4 kan studeras med tillgång till gruppernas webfrågerapporter.  Vi kommer att komplettera webenkäten med en fråga. Har du upplevt arbetsmiljö relaterade problem de senaste 7 dagarna? Arbetsmiljö relaterade problem syftar på fysiska, psykosociala eller sociala problem kan uppkomma i arbetsmiljön.  För de som svara JA frågar vi. Under de senaste 7 dagarna. I vilken utsträckning, påverkade dina arbetsmiljöproblem din prestation då du arbetade?  Tänk på de dagar då det fanns begränsningar i mängd eller typ av arbete som du kunde utföra de, dagar du uppnådde mindre än vad du önskade eller dagar då du inte kunde göra ditt arbete så noggrant som vanligt. Om arbetsmiljö problem påverkade ditt arbete bara lite välj en låg siffra. Välj ett högt nummer om arbetsmiljö problem påverkade ditt arbete avsevärt, (Karlsson LH o.a., 2013,2015). För hypotes 2 avser vi att för ett urval arbetsgrupper komplettera med kvalitativa intervjuer.

Delprojekt om kränkningar och mobbning

Kränkningar kan allvarligt påverka vår gemensamma arbetsmiljö. Peter Westerholm, Uppsala Universitet och Roger Hansson Human Resources Index-Institute (HRI-I) har i ett tidigare skede riktat en webbaserad enkät till skyddsombud inom Kommunal, ST, Lärarförbundet och LR, med frågor om kränkning eller mobbning förekommit de senaste 12 månaderna. Respondenterna har med egna ord fått rapportera och beskriva upplevda eller iakttagna exempel på mobbning/kränkning och deras förmodade orsaker och konsekvenser. Vidare tillfrågades om respondenterna om de ansåg att det rapporterade exemplet var av ett slag som blivit vanligare eller om förekomsten avtagit under den aktuella perioden. En annan fråga gällde om kränkningen ägt rum i avskildhet eller inför öppen ridå och i vilken utsträckning detta påverkat arbetsplatsens hälsa, välbefinnande och produktivitet. En avslutande fråga gällde i vilken mån det aktuella exemplet hanterats framgångsrikt eller inte av organisationen.

Av de rapporterade fallen uppgavs att 11 % hade hanterats på ett framgångsrikt sätt. Inom STAMINA-projektet avser vi att gå vidare genom att undersöka dessa framgångsrika fall med hjälp av webbaserade frågeformulär med samma kvalitativa ansats som i STAMINAS huvudprojekt. Målsättningen är att bearbeta resultat för en vetenskaplig publikation och att genomföra den nya undersökningen i samarbete med de bägge fackliga organisationerna för lärare. Frågan riktas till skyddsombud med hjälp av de båda fackliga organisationernas egna register.

Den inledande frågan utformas likalydande med den tidigare undersökningen, men där särskilt intresse ägnas åt följdfrågor som fokuserar på exempel på framgångsrik hantering av kränkningsproblematiken. Följdfrågor med möjlighet till fritextsvar och fleralternativs svar avseende de framgångsfaktorer som angetts vara viktigast och beskrivningar av åtgärderna dvs. hur lösningen blev. Svaren grundas på de principer som redovisas i Arbetsmiljöverkets Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4).

Metod

I den nu aktuella studien avser vi att bearbeta resultat för en vetenskaplig publikation och att utveckla denna undersökning med förbättrat adressregister till skyddsombud. Av särskilt intresse är att fokusera på guppen med framgångsrik hantering av kränkning. Webfrågan kommer att kompletteras med följdfrågor avseende de framgångsfaktorer som angetts vara viktigast och något mer om utfallet i de aktuella fallet dvs. hur lösningen blev. Svaren kommer att analyseras i ljuset av föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4).

Förväntat resultat

Projektet kommer att ge data som stöd för framgångsrik hantering av kränkningar. Det kommer också att belysa påverkan på arbetsmiljö och produktivitet i stort som skall återkopplas till deltagande organisationer. 

Rapportering

Båda delprojekten kommer att återrapporteras direkt till deltagande organisationer, vid seminarier vid Uppsala universitet, minst två rapporter i Arbets- och miljömedicins rapportserier och 3 vetenskapliga publikationer i internationell press.

Intervju med Fredrik Molin och Markus Wikborg

Deltagare

Peter Westerholm, Magnus Svartengren, Therese Hellman, Tomas Eriksson, Markus Wikborg, Uppsala Universitet.

 Roger Hansson Human Resources Index Institute, rh@hrii.org

Projekttid 2016-2019

Referenser

Josephson M, Vingård. Arbetslust och hälsa, HAkul, Karolinska Institutet, Sektionen för personskade prevention 2002. 

Karlsson ML, Bergström G, Björklund C, Hagberg J, Jensen I. Measuring production loss due to health and work environment problems: construct validity and implications. J Occup Environ Med. 2013 Dec;55(12):1475-83.                        

Karlsson ML, Hagberg J, Bergström. Production loss among employees perceiving work environment problems. International Archives of Occupational and Environmental Health August 2015, Volume 88, Issue 6, pp 769-777.