Kontorets betydelse för arbetsmiljön

Tjänstesektorn har under lång tid vuxit och kontorsarbete har blivit allt vanligare på våra arbetsplatser. Historiskt sett har olika typer av kontor förekommit under olika tidsperioder och det finns också skillnader mellan olika länder. Traditionella individuella kontor kallas ofta för cellkontor och är alltjämt det vanligast förekommande kontoret.

De öppna arbetsplatserna kan se mycket olika ut och definieras på olika sätt. Vanligt är att de beskrivs utifrån antal personer per rum: små öppna arbetsplatser 4-9 personer, mellanstora öppna arbetsplatser 10-24 personer och stora öppna arbetsplatser med fler än 25 personer. I anslutning till en öppen arbetsplats finns ofta olika rum för att underlätta för personalen och möjliggöra avskildhet, såsom grupprum, samtalsrum och telefonrum. En nyare typ av kontorslandskap är de så kallade flexibla kontoren, kombi-kontor eller aktivitetsbaserade arbetsplatserna.

De nya kontorslösningarna blir alltmer vanliga samtidigt som forskningen relativt entydigt visat att det medför konsekvenser i arbetsmiljön och att det har effekter på till exempel produktivitet, arbetsmiljö, koncentration och hälsa. Förändring av kontorsmiljö innebär ett stort arbete för organisationen, vilket innebär en utmaning som kan upplevas på olika sätt av de inblandade. Därför är det viktigt att man bygger förändringen på delaktighet, information och tydlighet för att göra förändringsarbetet begripligt, hanterbart och meningsfullt för medarbetarna.