Mortalitet vid astma och betydelsen av sociodemografiska, yrkesrelaterade och kliniska faktorer för astmaprognos: en långtidsuppföljning från 1990 i ASTHMID studie

Syfte med projektet

ASTHMID-projektet (Asthma in Middle Sweden) syftar till att långsiktigt kartlägga riskfaktorer för mortalitet hos astmatiker. Projektet undersöker hur sociodemografiska och yrkesrelaterade faktorer, samsjuklighet och livsstilsfaktorer påverkar sjukdomens prognos och mortalitet. Jämförelser görs även med individer utan astma samt med referenspopulation från svenska befolkningen.

Projektbeskrivning

ASTHMID-projektet baseras på en stor befolkningsbaserad kohort från Jämtland Län and Gästrikland som följts sedan 1990. Vid studiestart besvarade 11 232 personer (89 % svarsfrekvens) en standardiserad enkät om luftvägssymtom. Ett slumpmässigt urval personer genomgick även kliniska undersökningar, inklusive spirometri med reversibilitetstest och skin prick-test. Deltagarna har följts upp med ytterligare enkät 2003,  samt med registerdata om mortalitet inhämtades från Socialstyrelse i 2010 och 2016.

Tidigare resultat från ASTHMID visar bland annat att kvinnor och rökare har högre incidens av astma, att livsstilsfaktorer såsom BMI, kost och fysisk aktivitet påverkar sjukdomsutveckling, samt att sensibilisering för pälsdjur är en viktig riskfaktor för kvarstående eller nydebuterande astma.

Den aktuella delen av projektet innebär nu uppdatering och utvidgning av data genom länkning till nationella register (Socialstyrelsens patientregister, dödsorsaksregister, läkemedelsregister) samt socioekonomisk information från SCB (LISA-databasen). Dessutom inkluderas en ålders-, köns- och regionmatchad referenspopulation för att möjliggöra jämförelser med bakgrundsbefolkningen.

Etikprövningsmyndigheten godkände etik ansökan den 1 april 2025 (Dnr 2025-01015-01).
I denna etikansökan motiverade vi varför ett nytt individuellt samtycke för att koppla den befintliga kohortens data till nationella registerdata (från Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen) inte är möjligt. Den ursprungliga kohorten etablerades 1990, med uppföljningsdata insamlade 2003 – för mer än 20 år sedan. Med tanke på den långa tiden som gått sedan den senaste datainsamlingen är en betydande andel av deltagarna inte längre i livet, och många andra har bytt adress flera gånger, vilket gör direkt kontakt praktiskt omöjlig och riskerar att skapa ett urvalsbias.

Det befintliga datamaterialet, som bygger på omfattande enkät- och kliniska data insamlade under undersökningarna 1990 och 2003, är fortfarande mycket värdefullt för folkhälsoforskning. En koppling till nationella register möjliggör långsiktig uppföljning av hälsa och sociala utfall utan att belasta eller utsätta de ursprungliga deltagarna för några risker. All registerkoppling kommer att genomföras av respektive registerhållare, det vill säga Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen.

Varje forskningsdeltagare kommer att tilldelas ett nytt studie-ID som ersätter tidigare studie-ID och personuppgifter innan de nykopplade uppgifterna lämnas till forskargruppen. På så sätt kommer forskningsdeltagarna inte längre att kunna identifieras. Däremot om någon som tidigare deltagit i studien inte längre önskar att deras uppgifter används i forskningen, går det bra att meddela detta via e-post till marta.kisiel@medsci.uu.se.

Relevans
Tidigare studier av astma och dödlighet har ofta haft kort uppföljningstid eller begränsats till specifika patientgrupper. Internationellt finns få långtidsuppföljningar i befolkningsbaserade material. ASTHMID är unik genom sin långa uppföljningstid, stora och representativa kohort samt möjlighet att kombinera enkät- och kliniska data med omfattande registerdata. Detta skapar en mycket värdefull resurs för att öka kunskapen om långsiktiga hälsoutfall vid astma, och hur dessa påverkas av livsstil, yrkesexponering och sociala faktorer. Resultaten kan bidra till att förbättra prevention, uppföljning och behandling av högriskpatienter samt till riktade folkhälsoinsatser.

Projektledare
Marta A Kisiel

Projektet påbörjades 1990 och leddes initialt av senior professor Anna Rask-Andersen. Den nya aktuella delen startades i januari 2025. Under våren 2025 förnyades etikansökan för insamling av nya registerdata, och tidigare insamlade forskningsdata (n = 11 294 individer) ska kopplats till nationella register via Socialstyrelsen och SCB.